Det blir glest mellan blogginläggen men jag är desto mer aktiv på Instagram (Femsing), Twitter (Kungknut) och Facebook. Tänkte berätta lite om vad som händer här på gården 🙂
Februari är liksom lugnet före stormen. I månadsskiftet kommer lammningen dra igång med flera trillingar och en fyrling. Jag är beredd med lammnäring, nappflaskor och lammbar. Vi har några tackor som ska fö enslingar så jag hoppas kunna adoptera bort något lamm.
Vecka 10 är det dags för Kelli att valpa, hon har gått fyra veckor nu och jag tycker mig känna igen dräktighetstecken. Det är som vanligt svårt med blotta öpgat och kanske gör vi ett ultraljud eter helgen. Hon är i alla fall i fin form och väger ett par kilo mer än förra gången. Ja, det gjorde hon redan innan hon blev dräktig nu. Hon har smygit på sig mer vikt senaste åren och det är bara muskler. Hon har tränat för fullt hittills och hon kommer få fortsätta hålla igång tills magen börjar ta emot.
Bernie har blivit pappa för ett par veckor sedan, ja det har ni sett i tidigare blogginlägg. De ser så otroligt fina och välmående ut. En av dem blir vallhund här i närheten vilket känns jätteroligt. Bernie utvecklas fint som vallhund och klarar nu långa hämt och fråndrivningar. Vi har till och med testat sortering och dubbelhämt. Han älskar att träna och suger i sig kunskap som en svamp. Han är fortfarande lite barnsligt överambitiös men är förvånansvärt stabil ändå. Gillar honom mycket.
Hassel ska få tjejbesök snart vilket är roligt. Hans kull med Ace ser jättefina ut så här långt, de är ju bara 5 månader. Han filar på några smådetaljer under vintern och när vi får till dessa så är han som en dröm att köra. Vilka detaljer? Som vanligt efter tävlingssäsongen behöver stopp och tempo tas tillbaka. Lyssna på långa håll. Sen ägnar vi en del tid åt finlir i närarbetet. Han kan fuska i flankerna när det blir bråttom så det måste jag få koll på. Hassel är jobbarhunden nr 1 här hemma när det gäller hålla undan djur vid utfodring.
Knut är den som servar när det är kurs och träningar, en uppgift han gillar. Vi var i Andrarum förra veckan och det är en fröjd att köra honom över kullarna där nere. Fräsch 10-åring!
Sia är pigg pensionär och jag är imponerad över hennes kondis!
Jag har två kurser igång under vintern. En grund- och en fortsättningskurs som går varannan lördag. Två härliga gäng som piggar upp när de kommer.
Privatlektioner bokas lite nu och då. Det är alltifrån elitekipage till nybörjare Jag har i vinter haft flera som velat gå förberedande kurs och eftersom ingen verkar vilja ordna såna kurser har jag bokat dem som privatlektioner. Jag anpassar individuellt och lektionen inriktas i första hand på att visa och förklara vad vallning är. Föraren får kanske valla fåren själv för att få lite djurkänsla. Ibland lånar jag ut någon av mina hundar så de får känna på hur det är att valla. Om deras hund/valp verkar sansad låter vi den gå lite efter fåren i lina för att se om den är tänd. En del har redan provat på lite vallning och då kan vi göra mer övningar med hunden i stället. Är hunden helvild ger jag tips om hur de kan träna i andra miljöer innan de försöker igen. Det är svårt att förstå för den som är nybörjare, vilken kontakt man behöver ha med sin hund för att klara av vallningen. Lite av det brukar jag försöka förmedla och visa med egna hundar. En del klarar sig med bara en enda lektion för att sen gå vidare till grundkurs, andra behöver kanske en lektion till. En del tar sig nog en funderare på om de ska gå vidare eller inte. Det är ju det där med träningsmöjligheter som fäller många. Jag är alltid tydlig med att man måste kunna träna mellan kurstillfällen, att det behövs minst lika mycket träning för utbilda en vallhund som för andra grenar. Jag brukar jämföra med min egen valp som vid ett års ålder kanske sett får cirka 300 gånger.
