Kellis mamma och Kl 3

Den här helgen har vi årets stora agilitytävling på Knivsta BK i dagarna tre. Och se vem som dök upp i minglet helt otippat!

20120609-214418.jpg
Kellis mamma Inez!

Kelli tog idag sitt första resultat i hopp 3. Felfri och en sjundeplats i hård konkurrens. Är helt nöjd med insatsen. Det är jag som måste skrapa bort ringrosten. Känns som år och dag sen jag tävlade klass 3. Faktum att det blev bättre för varje lopp. Trots lite vingel blev det alltså en SM-pinne till Kellan.
Genomgående roliga banor som var svåra men inte alls omöjliga. Gilla!!! Och jag bara älskar vårt agilitygäng, alla är så otroligt goa och det är verkligen skitskoj! Mycket hobb men det är det värt!

Är trött nu så ögona blöder. Ettan o Fame har turats om med dåliga magar och behövt ut de senaste nätterna. Sånt är verkligen jobbigt.
Nu blir det tidig kväll och sovmorgon!

Good night!

(i morrn är det två veckor sen parningen)

Första SM-pinnen till laget!

Vilken rolig dag vi hade igår! Jag, Ann och Malin åkte till Hudiksvall för att tävla tre lagklasser. Det var bara tre lag anmälda i varje klass så det var bara vinst som gällde. Och motstånd saknades inte. Team Hansegården från Bollnäs är giftiga att tas med. Vi lyckades i alla fall slå dem i en klass så en fin SM-pinne på årets första tävling blev det.

Det är så roligt att Ann är med i laget igen. Hon har ju varit lite mellan hundar (Flipp pensionerad och Cissi). Men nu är de på banan med besked. Tre jättefina lopp gjorde de och det bådar gott inför framtiden. Kelli gjorde två fina felfria lopp. I det tredje var det några svårigheter som jag överarbetade lite och därmed drog på oss massa fel. Hon är verkligen härlig att springa med. Malin kör med Swift och Prim i laget och de är såklart lagets klippor.

Tänk att det är så svårt att få till de där nollorna på alla fyra i samma lopp…

Vädret? ja det var frostvarning på bilen på vägen upp, ösregn och 4-5 grader hela dan. Plus halv storm. Vi satt mestadels i bilen och kurade mellan loppen. Tur att det var så få starter så tävlingen gick fort.

Längtar till nästa lagtävling och den kommer redan på onsdag. Tjohooo!!!

Go go Perfect Precept!

Det tog nio månader…

att ta den sista pinnen till klass 3 för Knut och mig. Men, skam den som ger sig (och jag hade nästan gett upp)… Efter att enbart tränat vallning inför helgens landslagsuttagning sadlade vi om i lördags och åkte iväg på en agilitytävling. Eftersom mitt knä varit skadat hade jag inte sprungit mer än ett par steg på typ en månad. Men knäet kändes bra och jag hade dammat av hundarna med lite slalomingångar i trädgården.
Visst låter det helt idiotiskt? 😀 Nåväl, jag åkte till Stockholm Södra i lördags morse, tyckte jag åkte i god tid. När jag kom fram gick large banan och jag tänkte, oj vad de är sena med klass 1. Då var det min banvandring för Knut. Jag kastade mig in på banan när jag förstod hur det var, som tur var så var den enkel.  Jag velade lite om hur jag skulle göra i starten och bestämde mig en lång stund efter banvandringen för att ta den långa vägen. Plus bestämde jag mig för att det fick bli bakombyten hela vägen. Han är ju bra på dem, tappar ingen fart alls faktiskt och ibland tycker jag bakombyten är väldigt underskattade. Kan man inte springa så är de ett måste.
När vi värmde upp kände jag att knäet kändes helt ok att springa på så jag blev lite förhoppningsfull. Knut gick som en dröm, gjorde inte ett enda litet misstag, bara flöt på. Det kändes som det gick sakta, förmodligen för att jag låg i kölvattnet och gjorde bakombyten. Långsamt gick det inte – vi VANN med två sekunder – det är rätt mycket på en hoppbana. Äntligen äntligen är han en klass tre hund!

Nu hade jag ju en start till, med lilla KelliKula. Även här höll jag på att missa banvandringen, oj vad de körde på där i Farsta! Jag gick på en rastningsrunda efter Knuts lopp och när jag kom tillbaks banvandrade de igen på den andra banan. Helt galet att nästan missa båda banvandringarna, gud vad jag kände mig klantig. Även denna bana visade sig väldigt enkel. En passage efter A-hindret där hunden skulle in mellan två hinder, kändes först lite svår. Men tunneln pekade på hindret så jag chansade och bara körde på och idag hade jag tajmingen på min sida för hon läste det klockrent. När jag gick banan funderade jag lite på hur jag skulle göra vid slalom, om jag skulle bakombyta eller inte. Jag bestämde mig för bakombyte på långhoppet i stället. Det var ett dumt val och jag måste verkligen träna mer på bakombyten med Kelli. Hon ville in i banan igen och vände åt fel håll. Disken och vägran hängde i luften. Tack o lov fick vi till vändningen så långt från hindret att hon slapp vägran. Upploppet blev lite vingligt eftersom jag inte hann med och hon (för en gångs skull) började vänta in mig. Kändes som jag fick lyfta henne över sista hindret.
Även detta lopp räckte till vinst och Kelli tog därmed sin första pinne i klass 2. Äntligen 😀

Leendet sitter fortfarande kvar i mitt ansikte – agility är bara SÅ ROLIGT!!!

Ideellt arbete

Idag har Maria skrivit ett jättebra blogginlägg om ideellt arbete. Jag tror det är bra att vi går ut och visar hur vi känner. Det blir lätt att man tar problemen inom sektorn och att ingen får veta hur illa ställt det egentligen är.

Vi har en helt underbar klubb som heter Knivsta Brukshundklubb. Jag har varit medlem sen mitten på 90-talet och det har genom alla år varit jätteroligt att jobba i klubben med allehanda saker. Anledningen till att det varit så kul är att det alltid varit så många som ställt upp och hjälpt till med allting. En liten vink på mailen och vips har vi varit ett gäng som jobbat. Med sådan respons är det roligt att jobba.

Nu verkar något ha hänt och jag förstår inte riktigt vad. Helt plötsligt hör nästan ingen av sig när det är fråga om hinderfixardagar eller hinderfllytter. Vi har säkert ett 100-tal agilityaktiva i vår klubb och ynka 9 st har anmält sig till hinderfixardagarna. Och då har vi för säkerhets skull gjort sex olika pass fördelat på tre dagar – detta så att någon tid ska passa alla.
Nio st fördelat på sex grupper – ja ni förstår ju själv. Det går inte. Tanken med att ha flera grupper är att man inte ska behöva göra någon jätteinsats. Tänk om alla som tränar/tävlar på klubben skulle ställa upp … då skulle det ju gå jättefort att fixa alltihop.

Det här ointresset att engagera sig gör mig gråtfärdig och det kommer ta kål på mitt eget engagemang. Varför ska jag engagera mig om ingen annan gör det? Obs att nu FINNS det några tappra som alltid ställer upp och det FINNS några som har mer än giltiga skäl att avstå. Allt guld till er!!!
Men de flesta har inte ens hört av sig.

Idag skulle vi ha tagit hem hindren från Lagga och Långhundra men här hade vi  för kort varsel och dessutom ingen som kunde ställa upp med släpkärra så vi fick ställa in. Nu vet jag inte när det kan bli….

Borde man strejka?

Rättviksfilm

Egentligen borde jag inte plåga er med dessa filmer men för att banna mig själv så lägger jag ut dem i bloggen. Den första filmen är verkligen den jag ska ta fram och titta på då och då. Mest för att påminna mig om hur handling INTE ska se ut. Stackars Kelli… Det här är hopp 3 från igår.

Sen kommer ett bättre lopp med Kelli. Det är agility 2 från i lördags. Jag tappar min linje före långhoppet och tränger henne lite. Det gör att hon nästan missar hoppet efter, tar det men svänger åt fel håll. Det blev rätt bra ändå men jag släpper iväg henne över hoppet och det blev disk. Är ändå väldigt nöjd med den här insatsen.

Avslutningsvis ett lopp med Knut, en hopp 2. Jag gör ett dumt handlingsval och vi fick en rivning, därefter tappar jag honom på fel tunnelingång. Inbillar mig att jag hållit i bättre om vi varit felfria. Är jättenöjd med hans insats, framförallt att han hoppat bra hela helgen.

Tack Maria för filmerna!

Rättvik och trots DDDDDD … är jag sjukt nöjd med hundarna

Kelli gick superduberbra igår i Rättvik. Agilitybanan var svårighetsgrad 3+ ungefär, men var faktiskt en klass 2. Det var svårighet på svårighet på svårighet och vi klarade nästan alla. Det som sket sig var att jag tappade kursen lite före långhoppet vilket orsakade vingel på hindret efter och hon svängde åt fel håll. Vi räddade situationen men tyvärr blev det ett hinder för mycket. Är ändå sjukt nöjd med det loppet.

Hopptrean var helgens lättaste bana och den satte Kelli hur fint som helst. Förutom en liten detalj att jag fick henne att svänga åt fel håll efter långhoppet. Vi räddade och jag lyckades krångla henne runt och ta rätt hinder från rätt håll vilket borde ha kostat massor av tid. Jag skulle tippa MINST 3 sekunder förmodligen 5 tidstapps. Ändå var hon bara drygt 4 sekunder efter vinnaren Vincent. Känns så himla bra!

Idag körde hon bara ett lopp, en hopptrea med en rätt ointressant start där man skulle snurra runt samma hinder typ tre gånger. Jag ville ta det lite försiktigt och bjuda henne bra ansats eftersom det var maxat hinder. Det tog hon som att jag hade släppt tyglarna helt. Hon drog som en avlöning och körde en helt egen bana. Ja, jag blev ju bara full i skratt. Försökte få in henne på linjen igen men det var stört omöjligt, hon bara sände så fort hon fick chansen så till slut sprang jag av.

Knut gjorde också ett jättebra lopp i ena hopptvåan och det var snubblande nära att det hade hållt. Det var också en handlingskrävande bana där jag gjorde ett dumt handlingsval vilket orsakade en rivning och så var den uppflyttningen uppskjuten. Han gjorde en hel del bra saker även i agilitytrean, bland annat satte han en megasvår slalomingång och han hoppade bra.
Idag gjorde han ett superlopp i agilitytrean. Detta på en rejält svår bana. Tyvärr skickade jag honom över fel hinder efter slalom men vi körde på som inget hade hänt och han satte hela banan klockrent. Alla hinder var maxade. Å vad jag skulle vilja veta hur långt det hade räckt! Det är så nära men ändå så långt borta!

Det blev lite filmat och kanske kan det komma en film, åtminstone på Kellis fina agilitylopp från igår.

Har haft en härlig helg med trevligt sällskap. Åkte med Maria och Aston/Wille och bodde med Anita och flickorna.

Summa sumarum en bra helg!

Ninnie och Kate gjorde flera fina lopp och tog bra placeringar. Malin och Swift kom tvåa i hoppklassen idag, han börjar ju bli lite till åren men står sig bra i konkurrensen. Tyvärr ramlade Prim av balansen i sista loppet och skadade sig. Håll tummarna för att det inte är nåt långvarigt! Stackars Prin(m)sen!

Sia protesterade mot helgens uppgift att vara resesällskap med att rulla sig i nåt äckel när vi kom hem. I got the hint! I morgon blir det fåååååååår!

Händelserik helg

Hundarna sover i groventrén, de är nyduschade efter årets första lerbad. Själv klev jag ur kläderna i entren och slängde allt i tvättmaskinen… Sitter nu framför datorn ren från topp till tå och orkar knappt resa mig.

I morse kl 8.00 bar det iväg till Lagga ridskola där jag varit funktionär hela dagen på small och mediumtävlingar (agilitylag). Det har varit en rolig dag, det är ett så härligt gäng i klubben. Det var naturligtvis extra roligt att få träffa goa Eva Öberg och se att hon sågnästan oförskämt pigg och fräsch ut efter sin hjärtinfarkt och sjukhusvistelse. Så härligt att det gått så bra!

Efteråt tränade vi som varit funktionärer på Yvonne Ahlins hoppbana. Det blev en rolig och nyttig träning.

Som avslutning på dagen blev det promenad hemma hos Anki på hennes nyavverkade kulle ”Hammarn”. Det blir så fint, som en fin park. Vi såg tre rådjur hoppa omkring därinne, inte särskilt berörda av alla hundar.

Och nu sitter jag alltså här, dyngtrött och nöjd 🙂

Vad har hänt mer då?

Jo igår var både Ninnie Lindvall och Therese Nielsen i Fagersta och tävlade lydnad med varsin Seglingehund. Ninnie vann kl 2 med Medde på 181 p och därmed kan han lägga titeln LP2 till sitt namn. Det är så roligt att Medde hittat en ny karriär såhär på ålderns höst (han blir 10 år i juni).
Therese och Leo skötte sig också alldeles strålande och tog hem ett 1-pris i lydnadsklass elit. 284 p och en andraplacering blev det.

Grattis till er båda, jag stolt över er!
Här kommer en film på Meddes lydnadsrace i lördags:

Jag går liksom händelserna i fel ordning nu men det får bli som det blir.

I fredags åkte jag till pappa och Maj i Dåntorp. Så himla mysigt att få bli lite bortskämd. På lördag förmiddag var jag och maj ute och gick en sväng upp till Öran och det är verkligen fint där. Finns många fina stigar att gå med hundarna.

På eftermiddagen åkte jag hem till Anna och Stefan i Täby. Blev lite frissande av Vendela som skulle på disko och fika. Sen bar det iväg till Globen och Melodifestivalen. Härlig stämning såklart och ja, rätt låt vann 🙂  Fast jag tycker faktiskt det var fler låtar som var bra i år. Gillar både Molly och Torstens (!) låtar också. Plus bara älskar jag Top Cats och deras gammeldagsa rocklåt, en sån man blir glad av. Hamnar på min Vinnarskallelista 🙂 Yeeehaaaa!!!

Det blev sen lördagkväll och lite läskig hemresa efter regn och en tempmätare som bar sjönk och sjönk. Det fick ta lite extra tid och hem kom vi 🙂

Nu blir det soffan!

TV-klipp från Hundhallen

Förra veckan hamnade vi framför kameran när UNT24 var och gjorde ett reportage. Nu ligger klippet ute och kan ses både på nätet ochTV.

 

Det är verkligen otäckt att se och höra sig själv.

Finskt agilityäventyr!

Jag vill bo i Finland. Eller nej jag vill nog bo här men jag är rejält avundsjuk på finnarna…

När vi var på Åland i början av januari frågade Britt om jag ville hänga med till Finland på en tränings- och tävlingsresa. Självklart ville jag det! Snälla gulliga Britt ordnade med precis allting. Jag behövde bara säja ja och sätta in lite pengar på ett konto. Vilken lyx!

Sia, Ettan och Fame fick åka till bästa hundvakten ever Therese i Knivsta och sen åkte jag vidare med Knut och Kelli till Stadsgården. Där väntade Britt med systrarna Dis och Eve och vi lastade över till min bil och bordade färjan. Vi tog en sväng till taxfreeshoppen och sen blev det medköpt middag tillsammans med hundarna i hytten. Innan läggdags rastade vi hundarna på våning nio. Det var snorhalt ute på däcket och Kelli bara hatade den lilla sandlådan ämnad till hundtoalett. Aldrig i livet, sa hon. Knut tyckte som vanligt att det var helt okej att lyfta på benet lite här och där (hmmm). Britts hundar höll snällt för näsan och kissade i lådan.

På fredag morgon blev det först rastning och frukost i Åbo. Sen åkte vi till Satulinnahallen i Espoo. Där hade vi bokat träning för Niinu Linna, även hennes sambo Teemo (stavningen?) var med och instruerade. Joski anslöt för att träna med oss med Tauno. Fina Tauno!
Hallen är privat och var helt perfekt. Varm, kanonunderlag, fina hinder, fikarum och toa. Rastningsvägar utanför och samtidigt centralt. Avundsjuk.

Niinu hade gjort en 30-hindersbana som vi fick börja med att memorera. Sen när vi skulle köra så poängterade hon att det var viktigt att vi hade en plan för hur vi skulle köra. Vad var min plan? Jo att komma så långt som möjligt… Fel Fel Fel plan! Och det är ju så självklart egentligen. Teemo förklarade att det är viktigt att ha en plan för träningen och att man bestämmer sig för att köra tex. till och med nr 4 och belöna. Om man alltid kör tills det blir fel, vad lär sig hunden då? Jo att bryta när det blir fel. Jag som förare vänjer mig vid att bryta när det blir fel osv. Visst kan man ha som plan att köra hela banan men då ska man göra det också. Kloka ord.

Här är banan. Vi fastnade en bra stund vid framförbyte på hinder 4 och fick bra tips på att ge svängen till 5 innan avhopp.

Kelli hade väldigt svårt att svänga från 7-8 och till slut fick Niinu ta henne. Efter att ha mixtrat lite fram o tillbaks så fick hon till det. Hon stolpade före 7 och använde ett pshh-ljud som Kelli svarade fint på. Niinu pekade på att det är viktigt att snabbt vrida axlarna åt det håll man ska. Ja det var såklart massor av handlingstips på resten av banan och jag kan inte skriva ner allt.

Det var lite folk där och tittade och vi hörde lite kommentarer som att ”oj vad dom där svenska hundarna är snabba”  ”lite mer grundträning så är dom unbeatable” ….. Sånt är såklart roligt att höra även om det är lite väldigt frustrerande att inte kunna handla dem bättre.
Det var roligt att se en av Taunos avkommor, fina Ollie. Se lilla bilden. Jag gillar ju Tauno (Rob-Mingla) och han är en möjlig kandidat att bli pappa till Kellis framtida valpar. Jättefin i vallningen, cool i huvudet (som Knut), A-höfter och gentestad fri… Det är dock långt kvar och inget är bestämt än, men så går funderingarna.

Efter träningen åkte Britt och jag till Pirjo i Helsingfors där vi skulle bo. Pirjo har ett fantastiskt fint och stort hus som ligger i ett äldre villaområde. Massor av helt underbara, upplysta, plogade gångvägar och skidspår inpå knuten. Flera härliga promenader blev det.

Här har hundarna fått hoppa åt sidan för att släppa fram en stavgångare. Det här är alltså en gångväg mitt i villaområdet! Massor av snö, mycket mycket mer än vad vi har. Jag gjorde misstaget att kliva ut i snön för att plocka upp en skithög, jag fick rulla därifrån för det gick inte att gå, så djup snö var det på vissa ställen.

Här kommer Pirjo med sina fem sköningar.

På fredagkvällen blev det middag på mexikansk restaurang med Joski och Pirjo. Mysigt.

Efteråt (!) hade Pirjo bokat en sen träning i TujaSaarihallen med Breeze (Key-Sol, Britts uppfödning). Lite annorlunda fredagsmys blev det. Britt och jag åkte såklart med och tittade. Det här var en stor hall med två avdelningar helt avskiljda. Även här var underlaget kanonbra och hindren topp.
De var två ekipage som körde avancerad handling med speedbumps och tunnlar. Intressant var att den ena föraren hela tiden hjälpte den andra med coaching och belöningsplacering. Det kändes som ett väldigt trevligt upplägg. När vi tränar här hemma brukar vi oftast bara köra vår egen hund, inte engagera oss så mycket i varandra. Självklart händer det att vi coachar varann men det är liksom ingen direkt plan för att göra det. Kanske nåt vi borde utveckla mer?

Tävlingen

Lördag söndag var det tävlingar i Vaanta utanför Helsingfors. En gigantisk hall som jag inte fick någon bild på. Den hade kostat 10 miljoner att uppföra… De kan ha tävling på tre banor samtidigt och när de tränar har de fem avdelningar igång. Utanför fanns det också flera stora planer och jag tror jag räknade till 10 uppsättningar hinder totalt. W o w !!!

Underlaget var konstgräs i lite olika kvaliteter, alla bra såklart. Vi körde klass 2 på lördan och klass 3 på söndan. Tävlingsmässigt kan vi helt glömma detta men det var ändå jätteroligt att ha varit där och fått prova på. Knut gjorde några fina lopp men där min tajming inte matchade. Kelli startade sent på dagen och var som en brinnande raket att köra så det blev inte så många rätt. Fort och fel liksom.
Britt gjorde ett par riktigt fina lopp men hade inte marginalerna på rätt sida så det blev inga framgångar där heller.

Bäst gick det för Anja som vann ett lopp med fina Pray. Även Pirjo körde fantastiska lopp med både Fun och Grim. Ååå jag vill också köra så där bra !!!

På lördagkvällen var det tacomiddag hos Pirjo. Anja och Jessica anslöt och även Jouni, som bodde i Sverige förut, dök upp. Anja hade med sig lilla Hoyt (Key-Cissi) och det är en mysig liten kille, så himla lik Knut.

Hoyt och Knut. Foto: Jessica.

Hemresan blev lite stressig eftersom tävlingen drog ut på tiden en hel del. Vi fick flytta fram våra starter och det blev väldigt ont om tid. Dessutom en svår bana som vete sjutton om jag och Kelli fixat oavsett hur jag kunnat förbereda oss. Nu blev det som sagt fort och fel.
Vi hann i alla fall fint till båten. Sen vaknade vi i tron att vi försovit oss och packade i illfart bara för att komma till bildäck och det var låst. Haha våra klockor hade inte ställt om sig till svensk tid. Lärdom: ta med en vanlig klocka nästa gång.

fort är väl adrig fel 😉

Plats på agilitykurs?

Det finns en plats kvar på den handlingskurs i agility som jag ska hålla i nya träningshallen i Långhundra. Kursen inriktar sig till de som precis börjat tävla eller ligger i startgroparna och är på tre ggr.

Kolla på mer info och anmälan här http://knivstabk.se/?page_id=1177

Bil, Knut, Kelli, Lagga, Vallat

Det här blir ett långt inlägg – mycket att berätta hihi.

Ny bil i fredags
Jo det är sant, jag har köpt ny bil. Igen. Jag bytte ju till en Merca GLK (lilla suven) förra våren. Bilen var kalasfin men det gick inte få tag i vettig hundinredning. Jag var i kontakt med många olika leverantörer men när det kom till kritan var de inte intresserade av att sälja till mig. Jag ville ha grindar (inte bur). Mycket konstigt men det dök hela tiden upp förhinder och ursäkter. Jag köpte två olika  montera-själv varianter som jag fick lämna tillbaks för de gick sönder eller så var det fel mått. Montörerna vågade inte skruva i väggarna för att fästa grindar, nån kabel kunde ju träffas. Och så där höll det på. Allra skummast var det att inte MB hade någon som helst service, varken lastgaller, bur eller grind. Det enda de kunde erbjuda var ett lastgaller som visade sig vara nät och stora glipor på sidorna där hundarna lätt tar sig fram.

Sen har jag haft Tobbes Audi hela hösten och till nu. Det är en fantastisk bil men lite opraktisk när man har så många hundar. Jag har letat länge efter en Caddy Maxi Life 4M. Leveranstid på en ny är över 6 månader och jag tänkte att jag avvaktar tills det dyker upp en bra begagnad. Månaderna gick och till slut fick jag pruta på mina krav. Det blev en Caddy Maxi Life utan 4M. Jag har fått den. Jag har beställt burar utan problem, vågen! Det kommer bli fyra rejäla burar i två våningar. Å vad jag är nöjd!

Lördag Linköping
Premiärtur med Caddyn och hämtade upp Britt o Eve vid Järva Krog och drog till Linköpings HU fina tävling i Valla Ridhus. Kelli var helvild och höll på att tjuvstarta plus flög hon gungan som var hinder tre. Sen när vi kom andra varvet drog hon iväg till gungan igen när vi egentligen skulle åt ett annat håll. Och flög den igen. Där flög den fina grundträningen liksom. Busig var hon den lilla damen 🙂
Britt och Eve gick jättefint första halvan, jättefin gunga och slalom. Sen missbedömde Eve ett hopp och kraschade ordentligt och så var det racet över. Maria och Aston var också där och även de gjorde en jättefin inledning. Men så helt oväntat, efter platten, så läste Ascot bakombyte vilket inte alls var väntat eller planerat. Så det blev en snöplig disk i stället för pinne. Bah vad det kan krångla ibland. Men skoj att alla hundarna gör så mycket som ändå är bra! Nästa gång… 🙂
Knut gick fantastiskt bra i agilityklassen. Efter att ha kört banan en gång med Kelli och sett flera andra få problem efter platten så valde jag springa på andra sidan och bakombyta ”på marken” . Knut uppfattade det helt tokigt och höll på att ta slalom innan han förstod att det var andra hållet. Trots den malören, som bara kostade tid – inte fel, så lyckades vi vinna klassen. Han tog därmed sista uppflyttningspinnen och är därmed klar för agilityklass 3.  Hurra!!
I hopploppet gjorde han ytterligare ett kanonlopp. Här gjorde jag ett så här i efterhand knasigt handlingsval och drog på oss en rivning.

Söndag lag i Lagga
Vårt lag Perfect Precept skulle göra tre starter men laget blev lite ommöblerat eftersom Swift har en kloskada och Malin var sjuk. Therese och Emelie turades om att köra Malins hundar och i vårt lag är ju även Prim med. I första loppet körde Emelie felfritt med Prim, otroligt bra gjort. Själv körde jag fel med båda hundarna. Knut missade en tunnel på slutet och Kelli orkade inte svänga och hamnade i slalom vid fel tillfälle. Båda gjorde fina kontaktfält och bra för övrigt så jag var ändå nöjd med hundarna.
I nästa lopp som var hoppklass krockade Knut och jag rejält efter starten. Ja, han fällde mig så jag hamnade på rygg ovanpå en nummerskylt. Aj blåmärke! Diskad men sen körde vi klart och han gick förstås kanon… morr. Jag tror det blev disk även för Prim och Emelie, det blev ett hinder i threadlen från fel håll. Bäst gick det för Kelli, ja hon gick så bra att hon faktiskt var snabbast av alla startande. Felfri. Det känns jätteroligt att hon börjar kunna konkurrera individuellt även mot meriterade hundar. Men nu var det ju en lagtävling så indivduellt räknas liksom inte, ändå skoj att jämföra tycker jag.
Sista loppet var också hoppklass. Här lyckades jag dra på mig två vägringar med Knut. Jag ger svängsignaler för tidigt och han svänger. Såklart. Blir lite irriterat på mig själv att jag aldrig lär mig. Han låser sent, så är det bara. Prim gick med Therese i det här loppet och de gjorde ett riktigt fint lopp, visserligen en rivning men otroligt imponerande tycker jag, att hoppa in som catchdriver på nån annans hund och köra så bra. Gäller även Emelie såklart men Tessan har ju knappt tävlat agility förut och att gå in och spika såpass svåra banor som det var, ja det är grymt bra jobbat. Ska bli så roligt att följa tjejerna med deras unga blivande stjärnor.
Till sist var det då Kellis tur och även här satte vi ett felfritt lopp. Jag tyckte hon var lite yvigare i det här loppet men tiden var bäst även här så det gick nog ganska fort i alla fall 🙂
Finaste Kellanbellan! Hon är så rolig att köra och det är så himla roligt att tävla agility.
Måste berömma domare Lena för banorna också, framförallt hoppbanorna var roliga att köra. Många roliga handlingsalternativ, gilla!

Måndag med agility och vallning
Anita tävlade också i Lagga igår med sitt lag. Toni var pigg och det blev ett A-hinder för mycket och den där sista SM-pinnen låter vänta på sig när även lagkompisarna hittade på bus.
Idag hade Anita bokat träning i hallen i Långhundra och jag åkte med för att coacha en stund. Det var Emmi som skulle grillas i finsk handling. Egentligen av Veronica men när hon var tvungen lämna återbud så hjälptes vi andra åt. Även Bjarne var där med Freja. Järnvägar vad de fick springa och bra gick det även om det blev en del skratt också. Vi får väl se film på tysken skulle jag tor 🙂
Skoj skoj!

Sen bar det iväg en stund till Lena i Storvreta där vi tog ut ett gäng ungtackor som var väldigt ovilliga i början. Perfekt för både Knut och Sia att träna på att vara tålmodiga och vänta ut djuren. Prova alla andra vägar än att bitas och båda var jätteduktiga. Här kommer några bilder därifrån.

Lena och Mira kommer  med fåren. Mira är verkligen jätteduktig och var nog den som flyttade de här tackorna bäst idag.

 

Bilder på det nya moderna superfina fårhusen.

Vi är med på Nyhetsmorgon

Klockan 8 i morse var jag och Malin i Perfekta Tassars träningshall när TV4 Nyhetsmorgon var där och gjorde reportage. Jag visste inte att det skulle vara direktsändning, trodde det skulle bli inspelat reportage (som senast). Hade jag vetat så hade jag såklart tipsat nära och kära. Nu blev det en rolig överraskning i stället. Jag tog med mig Ettan eftersom jag anade att det är uppskattat att se olika raser, inte bara bordercollie 🙂 Malin kör med Nick.
Här är klippet, vi kommer efter ca 2 minuter.
Lelle%20Modig%20bes%C3%B6ker%20tr%C3%A4ningsl%C3%A4ger%20f%C3%B6r%20hundar

Handlingskurs för Veronica Bache

I går sammanstrålade jag och Anita (från Karlstad) i Kungsör för att gå handlingskurs för Veronica Bache. Det blev såklart en hel del blindbyten. Jag har ju varit skeptisk och lite rädd för blindbyten. Rädd för att krocka med hunden, jag tycker det ser helt livsfarligt ut ibland och jag vill definitivt inte få en framdundrande Knut rätt in i benen. Jag har dock använt dem mer och mer och känner att nu är det dax att försöka utveckla detta lite mer. Jag ser det som en rolig utmaning att försöka få kontroll över ytterligare ett sätt att handla agility. Så det blev jakkosvängar och blindbyten, mycket trycka på linjer innan hinder och annat skoj.
Med Kelli blev det mycket fokus på att hitta verktyg för att få henne svänga snävare. Det här har jag ju filat på ett tag nu och det har blivit bättre. Hon har fortfarande en del grunder att förbättra men mycket kan jag hjälpa till med genom att handla effektivare.
Knut fick köra hela banan som avslut och om man kan bortse från två rivningar så gick det alldeles strålande. Båda rivningarna kom när jag skulle kasta mig in i blindbyten. Jag känner mig långt ifrån bekväm i de situationerna och det är väl inte så konstigt att han rev. När jag får bättre självförtroende i bytena så tror jag inte att han kommer riva.
Även Anita testade blindbyten med både Emmi och Vicki och det såg jättebra ut.
Här kommer en liten film från dagen:

Tränar mur

Anja och jag tog tag i saken och hämtade muren på klubben idag och tog med den till träningen i nya inomhushallen. Så här fint blev det! Nu finns det både mur och viadukt att träna på, vi kommer bli murspecialister 🙂

20120110-171949.jpg

20120110-172003.jpg
Här kommer ett litet filmbevis på att Kelli faktiskt hoppar muren, från svår vinkel dessutom. Men det tog några korvbitar, och återuppbyggnader innan hon fattade att man inte ska stampa ifrån mitt uppe.

Bortglömt hinder

Ja då har vi kört en finsk hopptrea jag och Kelli. Hon gjorde ett kanonrace bortsett från en liten detalj…MUREN. Jag blir rätt irriterad på mig själv. Har jag varit på Åland förut? Visste jag att de har en mur som många hundar har svårt för? Har jag tjatat om att träna mer mur?
Som du förstår är svaret på alla frågorna ett stort JA. Lik förbannat har jag glömt bort att träna muren. Baahhh!!!
Här är Kellis klass 3-lopp, det enda som blev filmat idag, tack Anja.

Eckerö

Är på härliga Åland i den härliga Eckeröhallen. Eller rättare aagt just nu på hotellet Elvira. Tog en prommis till hotellet eftersom jag har paus i några timmar nu.
Helt underbart att gå i det vintergranna landskapet med hav överallt. Det biter i kinderna och hundarna är helnöjda.
Jag har kört fyra lopp och Kelli har gått kanonbra. Knut gick bra första loppet där jag svängde honom före ett hinder…dumt. Hans andra lopp glömmer vi.
Är väldigt glad för Kelli. Hon går som tåget och det blev vinst i första klassen. Hon hade nog vunnit den andra också om kag hade lärt henne vad en mur är…dumt.
Nu laddar jag för hoppklass tre i kväll, då möter Kelli typ finska landslaget plus ett gäng svenska kanoner. Kul!
20120107-124453.jpg

20120107-124504.jpg

20120107-124536.jpg

20120107-124557.jpg

Debut i nya konstgräshallen

20120104-172401.jpg
Idag blev det premiärträning i nya konstgräshallen i Långhundra. Jag har ca 15 minuters resa dit så det är rekordnära för min del. Min klubb Knivsta BK har bokat tider där nu varje vecka resten av vintern. Jag ska försöka vara med på så många som möjligt. Det är ju perfekt att få vara inomhus och på ett så fint underlag.
20120104-172333.jpg

Plåta fart funkar inte med mobilen, som synes. Här är det Petra och Mick som tränar. Mick var så himla gullig, när han skulle runda ett hinder så stod lilla Elin plötsligt mitt  ivägen och det var nog inte första gången. Han bara väjde lite fint för henne, ungefär som om ”runt” betyder runda Elin, hihi.
20120104-172345.jpg
En liten fikahörna finns också.

20120104-172354.jpg

Vi hade två kombinationer igång samtidigt och jag tror vi var sju personer som tränade. Ganska lagom tycker jag, jag hann träna rätt mycket. Men jag måste bestämma mig bättre för vad jag egentligen ska träna så jag får ut maximalt av varje pass.

Här är en liten film på Kelli i en hoppkombination. Hon kändes som en ostyrig unghund att köra, klart påverkad av att det rörde sig i andra änden av lokalen. Det finns en del att slipa på både vad gäller den 2- och framförallt den 4-bente. Film är bra… men ack så avslöjande 🙂

Filmen är av formatet mov och öppnas bla med Quicktime, lite dumt jag vet. Ska försöka ändra till nästa gång.

Idag passade jag på när vår hästveterinär Nils var här att ordna med avmaskningsintyget inför helgens tävling på Åland. Så nu är vi resklara!

Läxan

Rolig träning i Bälinge idag. Jag skulle göra läxan var meningen. Kelli och jag går kurs för Malin och hade fått några kombinationer att sätta. Det fanns lite saker i vägen, traktor, vedhög o en husvagn…så jag valde att spegelvända banan. Hur svårt var det då?! Svårt!! När jag kom hem ritade jag upp det ur minnet. Inga lätta grejer direkt! Desto roligare att både Knut o Kelli fixade båda rundorna felfritt! Inte allt i första försöket men det hängde mest på att jag själv behöver en stund på mig för att hitta känslan. Kul!
Här är min enkla lilla skiss. Först nr 1-13 och sen nr 21-27.

20111230-163326.jpg
Det blev en ”elvisp” 22-24…

7 timmar i bilen… för ingenting

Ja jag är en idiot.

Idag åkte jag fram och tillbaks till Karlstad och jag blir så otroligt less på mig själv, hur kass kan man vara? Hoppklass 2, superenkel bana med ett par byten med lite snåla linjer. Låga hinder. Knut gick som en dröm, snabbt och stadigt och gjorde 100% rätt. Tyvärr gjorde inte jag det. Jag tog i för mycket i ett snävt bakombyte och han svängde för tidigt – det blev en vägran. Och trots att jag fick ta tillbaks honom och ta hindret så har vi bästa tiden. Det är såklart roligt att han är snabb och att det är nära, det är ju liksom därför det är så taggande att hålla på. Men det är ta mej tusan som förgjort att komma ur den där tvåan… se själva:

Förare Hund Fel Tid Ras
1. Josefin Mälman Sheepchaser´s Era Era 0 26.54 Border collie Eye Stick
2. Åsa Larsson Cefeus Jackaroo Jackaroo 0 26.90 Australian kelpie Eye Stick
3. Åsa Lampinen Zeb Zeb 0 29.06 Border collie Eye Stick
4. marie olsson Krydds Chili chili 0 30.02 Border collie Eye Stick
5. Camilla Larsson Kristaras Clever Cornelia Cornelia 0 32.47 Engelsk springer spaniel Eye Stick
6. Jack Bergman Leia Leia 0 34.67 Ej stambokförd hos SKK Eye
7. Per Bengtson Bumerangs Bouncing Basta Basta 0 34.73 Australian kelpie Eye
8. Eva Karlsson Seglinges Knut Knut 5 26.45 Border collie Eye
9. Amanda Bjurström Våfflan Våfflan 5 28.63 Ej stambokförd hos SKK Eye
10. Kenth Svartberg Finnbogårdens Flowing Feo Feo 5 32.02 Border collie Eye
11. Josefin Mälman Windann´s Anna Anni 5 33.57 Border collie Eye
12. Anja Edekrans Prickenmaxmilian Pricken 9.27 39.27 Ej stambokförd hos SKK Eye
13. Amanda Bjurström Blå-beary Izor 10 31.09 Shetland sheepdog Eye
14. Harriet Ingholm Crofter Holding´s Derringer Voys 12.04 37.04 Australian shepherd Eye
15. Eva Johanson Guldgruvans Flit Tiiz 20.87 35.87 Border collie Eye

Agilityklassen var betydligt svårare. Den började med en velodrom runt hela banan och Knut kom för långt i sprången mellan hindren och till slut rev han ett av dem. Punkterad körde jag vidare och resten gick skit. Passagen efter slalom försökte jag verkligen hinna med att tråckla men det gick inte. Så det var väl tur att vi inte var felfria dit för jag hade aldrig fixat den, inte med det handlingsvalet i alla fall.

Ja det blev en riktig bläblogg. Ändå kan jag inte låta bli att känna mig arg och revanchsugen. Nu vill jag testa den där agilitybanan på träning. Jag fattar inte att agility alltid har den inverkan på mig. Jag blir taggad och vill bara mer mer mer. Det är lite sjukt på nåt sätt. Som en drog.

SM-kvalad

Efter en intensiv vallningsperiod var det dax för en helg med agility. Körhallen i Rättvik var platsen för tävlingen.Det var framförallt vårt lag Perfect Precept som skulle försöka knipa den där sista SM-pinnen.

Första hoppklassen var en ganska enkel bana. Kelli och Prim gick nolla medan Knut och Swift fick varsin rivning. Jag är supernöjd med båda hundarna, Knut rev visserligen första hindret men resten var superbra.
I agilityklassen gick det ännu bättre och vi kom fyra. Även här fick vi räkna en femma. Knut drämde till med ett felfritt lopp vilket jag inte är så bortskämd med. Med Kelli blev det disk, vi hamnade inte i fas och drog på oss vägringar. Prim gjorde en fin nolla medan Swift fick nåt konstigt fel.
I dag gick det inte fullt lika bra kan jag väl summera…

Kelli har även debuterat i hoppklass 3 och även om vi inte kommit runt så måste jag säga att dagens lopp var riktigt bra. Av alla svårigheter var det bara en som vi inte fixade, hon kom som en raket ur en tunnel och orkade inte svänga tillräckligt mycket så det blev disk.

Bott bra har jag och Anita gjort på Fyra Hästar, himla mysigt litet motell med fin service.

Avdammad

Japp, då har man skakat av sig lite damm och ringrost då!

Efter några månader av i stort sett enbart vallning så har jag den här veckan gjort två agilitypass. Knut och Kelli fick köra en vända i Bälinge igår. En apsvår bana i mitt tycke men som gick helt över förväntan. Framför allt var Knut duktig och gjorde det mesta kanonbra. Kelli har också gått framåt sen i somras även om det finns mycket kvar att fila på både hos henne och mig för att få till svängarna.

Nu blir det två dagars lagtävlingar i Rättvik i helgen. Vi har fyra chanser att ta den där sista SM-pinnen och jag känner mig optimistisk!

Ska verkligen bli jätteroligt att träffa alla agilityvänner i helgen!

Ettanblogg Knutträning o en jäkla massa regler

Dramatiken med Ettans tandsanering – ja den får ni läsa om i Ettanbettans lilla blogg…läskig men sann.

Här hemma har det varit en herrans massa regelmail de senaste dagarna. Sista finishen vid agilityreglerna har gjorts och det har varit finputs långt in på nattkröken. Nu ska manuset passera det sista nålsögat på SKK och förhoppningsvis snart finnas ute hos medlemmarna.

Knutträning

Ja jag håller ju på och försöker få till hans utgångar och idag har jag varit på privatlektion hos Peter Nilsson i Skinnskatteberg. Anna frågade om jag ville hänga med eftersom hon skulle dit med lilla Kitty och på den vägen blev det.

Peter hade helt klart bra idéer om hur jag ska göra och vi nådde en del framgång på direkten. Nu ska jag fortsätta med de tipsen under vintern. Sen är det meningen att Knutte ska komma utsom en vinnare  till våren 😉 Haha jovisst han har ju redan vunnit men det är så irriterande att tappa fem poäng på varenda tävling bara för att utgången inte är hundra. Skulle vi få ordning på den så är han grymt bra nu. Visst tävling är inte allt men det är onekligen en härlig utmaning att se hur långt man kan nå…

Det var roligt också att se hur Peter på några minuter fick ner Kitty på jorden. Hur han växlade mellan dominant tillsägelse och mjuk vänlig hantering. Hur man kan vara lagom sträng. Hur han ”kom in i huvudet på” Kitty och hur hon började valla med jättefina rörelser. Hon kommer bli en så rolig hund för Anna att valla med!
Även Flaxa fick prova på en stund och Anna överdriver starkt om hur förfärligt besvärlig hon är att valla med. Hon ser jättefin ut och jag är helt säker på att de skulle gå långt om Anna väljer att satsa på vallningen! Så det så.

Kan den här vintern gå väldigt snabbt nu – jag längtar redan till våren!!!