Festandet är över…

Så var man tillbaks till vardagen igen. Det känns faktiskt RIKTIGT SKÖNT att vara 50.
Nu slipper man oroa sig för att fylla 50. Något som ALLA har påtalat när man nämnt sin ålder de senaste fem åren (ungefär)

Jag har fått massor av fina, en del helt otroliga presenter, blommor och träd. Massor av gratulationer på alla (o)tänkbara sätt…   Ni är helt underbara!   Glädjetårar  har kommit många gånger den senaste tiden. Det började med kidnappningen och slutade igår kan man säga.

 TACK TILL ER ALLA!!!

I dag åker jag och tjejerna till Kumla för fyra dagars husvagns- och tältinternering. Håll tummarna  för att det blir hyfsat väder åt oss!!! Jag känner redan  hur ringrosten har ätit sig in men den ska jag skaka av mig i morgon… behöver nog en tävlingsdag för att greja det. Men sen så! får ni PASSA ER!

Ha en underbar helg!

Sista kvällen som 40 plus

Detta är min allra sista kväll som 40+  Lite sorgligt men samtidigt rätt skönt. I morgon är jag 50.

Firat har jag redan gjort – flera gånger!!! Började redan för ett par månader sen då jag blev kidnappad av Ann, Anna, Lena och Malin. I lördags var det dax igen, men då var det mitt initiativ. Fest i det pågående stallbygget! Jag hade toppenroligt och jag hoppas alla gäster hade åtminstone hälften så kul som jag!

På pappas begäran blev det vallningsuppvisning. Av mig. Och Fame. Och Ari. Plus Ulla, Dolly och Vera med lamm. Ett snabbt ihopkommet program där jag vallade från hästryggen, en ganska ny erfarenhet. Väldigt spännande var det… skulle Fame hitta alla fåren? skulle Ari gå i luften med fåren runt benen? skulle fåren rusa ut på vägen? eller in bland gästerna  Eller skulle fåren rusa upp i trädgårn eller hemska tanke, in i festlokalen? Alla möjligheter fanns. 
Femsing fixade förstås biffen hur bra som helst. Ingen vinnarrunda kanske, men nog så imponerande iaf. Min Fina Fame. Och Ari var coolheten själv – vilken bussig häst! Tack Birgitta för fotot!

Här har Fame knuffat in flocken under häststaketet och jag kör lite fråndrivning från hästryggen. Två av gästerna var snabba i fötterna och hann med oss. Resten står lite till vänster utanför bild.

Cowboy-tema hade vi och visst var vi fina!

Idag har Lena och jag avmaskat alla fåren, tusen tack för hjälpen!!!

I morgon blir en lugn dag – utan firande, ska handla och fixa lite i trädgårn. Och packa inför helgens agilitytävlingar i Kumla!

Bortrövad av underbara vänner!

 Det senaste dygnet har varit alldeles alldeles omtumlande och jag har fått ett helt underbart minne för livet.
Blev ”bortrövad” igår förmiddag av några vänner som konspirerat i veckor för att överraska mig. SÅ himla häftigt. Jag är bara så överväldigad och alldeles rörd . Tusen kramar och tusen tack till alla ni som varit inblandade!
Inte visste jag att jag skulle börja fira födelsedag redan nu… över 2 månader kvar ju.

Fredag

Tränade i Lagga i förmiddags. Fick för mig att jag behövde träna på långhopp (efter att ha sett Carina Os bana i Linköping) så jag gjorde en liten bana som jag prackade på Ann o Lena (stackarna). Har gjort ett försök rita ner den så får vi se om den går att läsa.
Fame är SÅ himla snällkörd och satte banan i första försöket  på tiden 41,63 (jo vi tog tid… för en gångs skull). Var så nöjd med henne att det fick räcka för idag.
Sia gick också JÄTTE bra. Missade 7.an och rev 10 men annars så satte hon den också. Tid 43 ca med stopp på balansen.
Ettan fick motionshoppa och var pigg o glad för det. Spencer minglade runt medan vi byggde – nöjd.
Flipp var som vanligt svårstyrd men duktig när det funkar. Tycker att han alltid går bättre på tävling – kan bero på att matte är en j-a tävlingsmänniska kanske…? Winda fick hoppa lite också och hon såg fin ut – inget tjock än.
Skorpan börjar bli jätteduktig och nu sitter slalom riktigt bra. Kul.
Nu ska jag packa för Rättvikstävlingar i helgen. Också KUL!

Inspirerad av OS

Inspirerad av OS?

Idag gjorde jag något jag inte gjort på flera år! Tog fram längdskidorna…   Allt fanns där det skulle vilket förvånade mig lite… Satte sele på Sia och Fame och så fick dom turas om att springa före och ”dra”. Något dom aldrig gjort förut – jo, kanske Fame drog mej på skridskor för några år sen?
Hur som helst. Klättrade in (med skidor på) i fårhagen och YEEHAAA!! vad det gick över fältet   Tackorna såg mäkta förvånade ut när vi susade förbi dom vid ensilagebalarna. Fame fick börja och hon fattade snabbt, jag fick staka på som 17 för att hänga med och inte ramla hehe. Vill ju inte dom ska dra mej helt – hjälper till lite själv oxå. Bytte sen till Sia och då blev det lite sämre terräng, längs rakbanan, så det gick lite långsammare men hon kämpade på bra hon också.
Sen ringde telefonen (Yvonne) och vi pustade en stund i skogen. Tog ett varv till så flickorna fick varsitt pass till. Pappisarna tyckte det var toppen och lyckades hålla sig ur vägen hela tiden! Spencer tog förstås sin egen väg (läs jagade) så honom såg jag inte röken av annat än vid början och slutet. Nu sitter jag här nyduschad och känner mig riktigt nyttig!

Detta är ingen daxfärsk bild direkt. Min första bc Kitty som ofta var framför skidorna.