SAg(hopp)Ch FinAgCh SAgCh Rackarns Linnea "Pyret"
961112 - 040716
papillon
white & red, 24 cm, 2,8 kg
Liannica Linus - Rackarns Elvira
pedigree


Mitt älskade lilla Pyre:
Alltid glad, alltid pigg, alltid lika träningsvillig. Så otroligt snäll. Så himla rolig. Vår fantastiska lilla solstråle. En sån otrolig energispruta. En sån fantastisk glädjespridare. Min överlägset bästa tävlingshund, någonsin. Vår goa sängkamrat.
Mitt i livet. Mitt i sommaren. På toppen av tävlingskarriären.
Mitt under en sorkjakt, lika olovlig som rolig, en ovanligt vacker dag denna sommar, i det meterhöga gräset, varken ser eller hör hon den traktor med betesputsare som kör rakt över henne. På mindre än ett ögonblick så fanns hon inte mer.
Sorgen, saknaden, chocken är obeskrivlig.
Jag är ändå otroligt tacksam och lycklig över att ödet  förde Pyret just till oss. I sitt, alldeles för korta, liv hann hon ge oss många många glädjestunder. Tack för den tid vi fick ha dig här hos oss!
Hej då Pyret! Jag glömmer dig aldrig.

Min sorg
Min sorg över Pyret vill aldrig ta slut. Nu har det gått 2 månader och fortfarande får jag riktiga gråtattacker. Inte ofta, men ibland. Hon betydde mycket. Mycket mer än jag nånsin anade. Jag vet inte varför eller för vem jag skriver detta, men det känns bra att skriva av sig. Jag är inte bräcklig och brister ut i gråt så fort jag hör hennes namn, så är det inte. Jag kan prata om henne utan att gråta och jag gör det gärna. Så ni behöver inte vara oroliga att säga fel saker (om nu någon orkar läsa allt detta...).
Men, jag tänker på henne varje dag. Oftast med ett skevt leende. Hon var ju som en glimt i ögat.  Varje dag när jag ger hundarna mat så säger  jag hennes namn i mitt huvud när jag ställer ner skålarna. När Ettan skäller så hör jag även Pyrets röst. Ibland känner jag att hon är på väg att bita mig i byxbenen, ivrig att få göra nåt skoj.  När jag är ute och går med fyra hundar så tycker jag det känns så himla lite. Precis som om Pyssan tog så stor plats. Men, det måste hon ha gjort - det är uppenbart.
Att träna känns inget kul. Ingen är lika rolig att träna som Pyret. Inte just nu iaf. Måste skärpa mig.
Jag är konfunderad över mina reaktioner. Varför kände  jag inte så här när Topsy, Texas och Kitty gick bort? Kanske var det för att deras bortgång föregicks av ett långt liv eller av lång sjukdom? Konstigt är det.
Pyret rycktes bort mitt i livet, på toppen av karriären som nybliven SM-guldmedaljör och landslagsreserv. Det känns på nåt sätt som jag också ryckes bort. Konstigt är det.
Konstigt också att man kan sörja en hund så hårt. Finns nog dom som tycker man är löjlig men jag tror dom allra flesta känner igen sig. Mer eller mindre iaf.
Det finns bara en Pyret och det kommer aldrig någon ny. Svårt att acceptera men så är det.
 Det kändes så tryggt att tävla med henne. Jag visste att hur det än gick så skulle hon aldrig skämma ut oss. Aldrig. Tvärtom, hur tokigt det än blev så imponerade hon med sin energi och charm. Jag glömmer aldrig lydnadstävlingen i Kumla. När hon var överladdad och tyckte allting gick för sakta. När tävlingsledaren skrattade så hon knappt kunde prata. Hon vek sig dubbel av skratt och bad om ursäkt efter att Pyret bitit mig i byxbenen hela fria följet. I lydnadsklass 3. Och publiken vred sig av skratt (och jag också) när hon inte hittade rutan utan gav sig fan på att hon skulle apportera ett ringband som var fastsatt på marken som markering av inkallningen. Hon jobbade och slet tills hon fick loss ringbandet. Vilken liten kämpe hon var!
I agility så var det en fröjd att stå på startlinjen med henne. Var det mycket publik brukade vi showa lite extra, göra lite give-me-five och leka lite innan starten. Jag var stolt över henne och visste att hon skulle imponera på publiken. Oavsett placering. En skön känsla.
Jag visste också att om vi lyckades gå felfritt så var vi top-10. Stämde det riktigt riktigt bra så vann vi. 
Hon debuterade på HUND-97 som 4.a i startklass 13 månader gammal. Vann startklass i Timrå 14 månader gammal. Kvalade till SM i sin första agilitystart 18 månader gammal. Tog båda certen på HUND-98. Ja, framgångarna bara fortsatte.
Hon var en liten stjärna. Min stjärna.
 

  • Pyret och jag var i Helsingfors den 6-7 december 2003. [läs]!

  • Svensk Agilitychampion/Swedish Agilitychampion

  • Finsk Agilitychampion/Finnish Agilitychampion

  • Svensk Agility Hopp Champion

  • 1 caciag (Finland)

  • Flera reservcaciag/several reserve caciag

  • 4 st CK på utställning/ 4 CC-quality

  • Årets Agilityhund 1999, 2000, 2001 och 2003 i Papillonringen!/The Agility-dog-of-the-year-1999, 2000, 2001 and 2003 in the Papillonringen!

  • Pyret blev Årets Dubbelnolla 2001/Won the title Double-Clean-Run-Of-The-Year 2001
  • 1:a reserv i Landslaget inför Agility-VM 2004/ 1:st reserve in the Swedish Team to the Agility-World Championships 2004.

  • 1:a reserv i Landslaget inför Agility-VM 2000/ 1:st reserve in the Swedish Team to the Agility-World Championships 2000.

  • 3:e reserv i Landslaget inför Agility-NM 2001/3:d reserve in the Swedish Team to the Agility-Nordic-Championships 2001.

  • 1.a reserv i Landslaget inför Agility-NM 2003/3:d reserve in the Swedish Team to the Agility-Nordic-Championships 2003.

  • Tog SM-GULD i agility 2004 med laget PapilLONE STARs./Won SM-GOLD in the Swedish Championchips in agility team in 2004 with the team PapilLONE STARs
     

  • Tog bronsmedalj i agility SM 2003 med laget PapilLONE STARs./Won SM-BRONZE in the Swedish Championchips in agility team in 2003 wit the team PapilLONE STARs
     

  • Deltog i agility SM 1998, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004 med placering 16 som bäst 2003/Participated in the Swedish Championships in agility 1998, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004. Best place 16 in 2003.
     

  • Vann SM-GULD i agility lag 2001 med laget Equipe Petite/Won Gold medal in the Swedish Championships in agility team in 2001 with the team Equipe Petite
    Lyckliga SM-vinnare - Mycket glädjetårar!!!

  • 3:a på Ungdoms-SM 1999 i laget Upplands Minsta Hopp med Ann Björkenius som förare./Place 3 with the youth team at swedish championships 1999

  • Har 2-pris i lydnadsklass elit/2-prize in obediance class elite

Pyrets slalomskola/Pyrets weawingschool

Pyrets valpdagbok (only in swedish)

Pyrets agilitylag/Pyrets agilityteam

Pyret äter Lone Star Senior, ett lätt foder eftersom hon är så otroligt glupsk och måste få plats med allt träningsgodis också. Ibland toppar vi med lite Precept Plus för att få lite extra krut.
Pyret äter Lone Star Senior.


PYRET

  • loves to sleep in the sun - look above! She moves around looking for a warm, sunny spot at the floors.

  • is called Miss Pretty by our guests... Why is quite obvious, isn't it?

  • loves all sorts of training! AND she's good at all of it! Agility, obediance, trace, herding (yes! you name it!). 'Pyremyssan' doesn't say no to nothing!

  • is a real little lady who do not like wet and windy weather. UUUuu how I'm freezing then! Why go out when you can stay inside where it is warm and cosy?! But a sunny, cold winter day is ok! She loves the skiing-tours.

  • loves riding in the bike-basket and take a rest now and then. But most of the time she is running in front of the bike! Not to mention the snow scooter!

  • has an opinion about most things here in the world and is not afraid to tell ... Most of the time she has something really important to say....for example that the neighbours cat IS sitting on our porch. Or that the ball actually HAS get stuck under the sofa. Or now you have to put yourself to order mom, show me what you mean and I wouldn't get it wrong (see-saw) all the time!

  • doesn't like to be pet or carried (which makes all kids disappointed - and grown-ups too by the way). But sometime it can be pretty cool (warm) to sit inside someones jacket....

Pyret was 2:d in Ransäter and received reserve-caciag both saturday and sunday 31/7-1/8. And she won the bitches' at the dog-show...

Here we had 'sit' at the table.







And next day we had stand at the table.









Here some jumping pictures:

Pyret på SM i Göteborg
Pyret på SM i Göteborg
Foto Anna with Anna

SM-GULD!!! 2001

 

 papillon (only in swedish)
 
BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Den franska dvärgspanielrasen PAPILLON har fått sitt rasnamn efter de fjärilsliknande öron, som elegant befransade, skall likna en vacker fjärils vingar och rasnamnet betyder just fjäril på franska. Rasen lår dock ursprungligen ha importerats till Frankrike från Spanien. Några av dessa importer gavs som gåva till det franska kungahuset. Från det ögonblicket var rasens lycka gjord. Den lilla nätta hunden blev en trogen följeslagare åt hovets mån och kvinnor. Från franska revolutionen hör man talas om att Marie Antoinette hade papillons. På målningar från dessa tider påträffas den lilla hunden, som var nästan fullständigt lik våra dagars papillons. Rasen år numera rikligt representerad över hela världen och den eleganta förfinade hunden med de aristokratiska anorna röner beundran och uppskattning varhelst den befinner sig. Förutom varianten med ståndöron förekommer också en varietet med hängande öron. Den rasen har getts namnet PHALÉNE, som betyder mätarfjäril på franska. Förutom öronen är rasstandarden identisk för dessa båda rasvarianter.
 
HELHETSINTRYCK: Liten elegant dvärgspaniel, sunt och harmoniskt byggd, med ymnig päls, måttligt långt nosparti (kortare ån skallen) med ett behagfullt men inte desto mindre spänstigt utseende, uppvisande stolt hållning och fria, eleganta rörelser. Kroppens längd överstiger något mankhöjden. 

HUVUD: Huvudet står i normal proportion till kroppen och är proportionellt lättare och kortare än hos de stora och medelstora spanielraserna. Skallen är inte för välvd varken i profil eller framifrån sett och visar ibland en lätt antydan till mittfåra. Nospartiet skall vara kortare ån skallen, smalare mot nosspetsen och inte för mycket urgröpt under ögonen. Nosen får inte vara uppnäst. Nosryggen, som skall vara rak, övergår i skallen genom ett väl markerat stop. Detta är mindre markerat men ändå tydligt hos större hundar och hos mycket små hundar är det markerat utan att någonsin visa en tvär brytning. Nosspegeln skall vara liten, avrundad och obetydligt tillplattad ovanpå. Pigmentet skall vara vart. Läpparna skall vara kraftigt pigmenterade, tunna och strama. Tungan får inte synas och om den gör det ständigt eller inte dras in vid beröring är detta ett fel. 

ÖGON: Ögonen skall vara ganska stora, mörka och uttrycksfulla, brett mandelformade, med svarta, välpigmenterade ögonlocksränder. Ögonen skall vara placerade ganska lågt med ögats inre vrå i höjd med vinkeln mellan skallen och nospartiet. Ögonen får inte vara utstående. 

ÖRON: Öronlapparna är ganska tunna, men fasta. Brosket i öronen får inte vara alltför spetsigt avsmalnande, varken hos hundar med uppstående eller hängande öron. Öronen år ansatta ganska långt bak på huvudet och tillräckligt långt ifrån varandra för att skallens lätt välvda form skall framträda. 

PAPILLON (dagfjäril) kallas varianten med uppstående öron. Örat är högt ansatt, öronmusslan väl öppen och riktad mot sidan. Dess nedre kant bildar en 45° vinkel mot horisontallinjen. Under inga förhållanden får örat vara rakt uppstående påminnande om dvärgspetsörat. Detta är absolut förkastligt. Örats innersida är försett med tunt och vågigt hår. De längsta hårstråna är något längre än örats kanter. Utsidan däremot är täckt av långt hår s k fransar, som betydligt överskrider örats kanter. 

PHALÉNE (nattfjäril) kallas varianten med hängöron. Det vilande örat är högt ansatt, märkbart högre än ögonlinjen och bärs nedhängande, men det är ändå ganska rörligt. Det är täckt av vågigt hår, som kan bli av betydande längd. Detta leder till hundens näpna utseende. 

KORSNINGAR mellan varianterna ger ofta halvresta öron med fallande spetsar, vilket är ett allvarligt fel. 

BETT: Jämnt saxbett med ganska kraftiga tänder. 

HALS: Halsen är av medellängd med något böjd halslinje. 

KROPP: Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben. Bröstomfånget, mätt mellan de två sista revbenen, skall vara ungefär lika med mankhöjden. Rygglinjen är varken för kort, krökt eller svank, ländpartiet kraftigt och lätt välvt. Buklinjen något uppdragen. 

FRAM- OCH BAKBEN: Skuldra och överarm skall vara välutvecklade och lika långa, normalt vinklade och välplacerade mot kroppen. Benen skall vara raka, fasta med ganska tunn benstomme. Hunden får inte verka luftig. Från sidan sett är handloven lätt vinklad mot underarmen. Hasleden är normalt vinklad. Sedda fram- eller bakifrån är benen parallella. 

TASSAR: Tassarna är ganska långa s k hartassar, stadigt vilande på trampdynorna. Kraftiga klor, helst svarta men ljusare hos hundar med brun eller vit päls. Vita klor bedöms inte som fel hos hundar med vit päls eller vita ben, om hunden för övrigt är välpigmenterad. Tårna är seniga med välutvecklade trampdynor. Mellan dessa finns tofsar av tunt hår, som är längre än tassen. 

SVANS: Svansen är ganska högt ansatt och tämligen lång, välfransad i form av en vacker plym. Den bärs, när hunden år alert, högt och böjd över rygglinjen. Dess yttersta spets får vidröra ryggen men får aldrig vara ringlad eller ligga platt mot ryggen. 

PÄLS: Pälsen, som saknar underull, år riklig, glänsande och vågig (får ej förväxlas med lockig). Den får inte vara fladdrig utan skall vara fast och sidenskimrande. Hårremmen växer tätt mot kroppen och år ganska tunn. Pälsens struktur påminner om den engelska dvärgspanielns (king charles spaniel). Håret år kort över huvudet, nosen, benens framsida och från hasleden neråt. Pälsen är medellång på kroppen men längst på halsen och bildar där en krage samt ett vågigt krås, som går ner på bröstet. Håret bildar fransar på öronen och frambenens baksidor och s k byxor av riktigt långt hår på lårens baksidor. Det kan finnas smala tofsar mellan tårna, något längre än dessa, så att de inte gör att tassen verkar grov utan i stället förfinar den genom förlängning. Hundar i god pälskondition kan ha 7,5 cm långt hår på manken och 15 cm lång plym på svansen. 

FÄRG: Vit grundfärg med fläckar, som kan vara av vilken färg som helst. På kropp och ben skall vitt dominera i förhållande till övriga förekommande färger. Önskvärt är vitt på huvudet, det vita förlängt till en mer eller mindre bred bläs. Något vitt på huvudets nedre del är tillåtet, men ett huvud där den vita färgen dominerar är att anse som ett fel. Under alla förhållanden skall läpparna, ögonlocken och framför allt nosspegeln vara pigmenterade. 

RÖRELSER: Hunden skall röra sig med stolt resning och fria, eleganta rörelser. 

MANKHÖJD: Omkring 28 cm. 

VIKT: Två viktklasser: 1) under 2,5 kg för hanhund och tik. 2) från 2,5 kg till 4,5 kg för hanhund från 2,5 kg till 5 kg för tik. 

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution. 

DISKVALIFICERANDE FEL: Nosspegel som är köttfärgad eller fläckig. Utpräglat över- eller underbett så att framtänderna inte berör varandra. Lam eller ständigt synlig tunga.