HELHETSINTRYCK:
Liten elegant dvärgspaniel, sunt och harmoniskt
byggd, med ymnig päls, måttligt långt nosparti
(kortare ån skallen) med ett behagfullt men inte
desto mindre spänstigt utseende, uppvisande
stolt hållning och fria, eleganta rörelser.
Kroppens längd överstiger något mankhöjden. HUVUD:
Huvudet står i normal proportion till kroppen
och är proportionellt lättare och kortare än
hos de stora och medelstora spanielraserna.
Skallen är inte för välvd varken i profil
eller framifrån sett och visar ibland en lätt
antydan till mittfåra. Nospartiet skall vara
kortare ån skallen, smalare mot nosspetsen och
inte för mycket urgröpt under ögonen. Nosen
får inte vara uppnäst. Nosryggen, som skall
vara rak, övergår i skallen genom ett väl
markerat stop. Detta är mindre markerat men
ändå tydligt hos större hundar och hos mycket
små hundar är det markerat utan att någonsin
visa en tvär brytning. Nosspegeln skall vara
liten, avrundad och obetydligt tillplattad
ovanpå. Pigmentet skall vara vart. Läpparna
skall vara kraftigt pigmenterade, tunna och
strama. Tungan får inte synas och om den gör
det ständigt eller inte dras in vid beröring
är detta ett fel.
ÖGON:
Ögonen skall vara ganska stora, mörka och
uttrycksfulla, brett mandelformade, med svarta,
välpigmenterade ögonlocksränder. Ögonen skall
vara placerade ganska lågt med ögats inre vrå
i höjd med vinkeln mellan skallen och
nospartiet. Ögonen får inte vara utstående.
ÖRON:
Öronlapparna är ganska tunna, men fasta.
Brosket i öronen får inte vara alltför
spetsigt avsmalnande, varken hos hundar med
uppstående eller hängande öron. Öronen år
ansatta ganska långt bak på huvudet och
tillräckligt långt ifrån varandra för att
skallens lätt välvda form skall framträda.
PAPILLON
(dagfjäril) kallas varianten med uppstående
öron. Örat är högt ansatt, öronmusslan väl
öppen och riktad mot sidan. Dess nedre kant
bildar en 45° vinkel mot horisontallinjen. Under
inga förhållanden får örat vara rakt
uppstående påminnande om dvärgspetsörat.
Detta är absolut förkastligt. Örats innersida
är försett med tunt och vågigt hår. De
längsta hårstråna är något längre än
örats kanter. Utsidan däremot är täckt av
långt hår s k fransar, som betydligt
överskrider örats kanter.
PHALÉNE
(nattfjäril) kallas varianten med hängöron.
Det vilande örat är högt ansatt, märkbart
högre än ögonlinjen och bärs nedhängande,
men det är ändå ganska rörligt. Det är
täckt av vågigt hår, som kan bli av betydande
längd. Detta leder till hundens näpna utseende.
KORSNINGAR
mellan varianterna ger ofta halvresta öron med
fallande spetsar, vilket är ett allvarligt fel.
BETT:
Jämnt saxbett med ganska kraftiga tänder.
HALS:
Halsen är av medellängd med något böjd
halslinje.
KROPP:
Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl
välvda revben. Bröstomfånget, mätt mellan de
två sista revbenen, skall vara ungefär lika med
mankhöjden. Rygglinjen är varken för kort,
krökt eller svank, ländpartiet kraftigt och
lätt välvt. Buklinjen något uppdragen.
FRAM-
OCH BAKBEN: Skuldra och överarm skall vara
välutvecklade och lika långa, normalt vinklade
och välplacerade mot kroppen. Benen skall vara
raka, fasta med ganska tunn benstomme. Hunden
får inte verka luftig. Från sidan sett är
handloven lätt vinklad mot underarmen. Hasleden
är normalt vinklad. Sedda fram- eller bakifrån
är benen parallella.
TASSAR:
Tassarna är ganska långa s k hartassar, stadigt
vilande på trampdynorna. Kraftiga klor, helst
svarta men ljusare hos hundar med brun eller vit
päls. Vita klor bedöms inte som fel hos hundar
med vit päls eller vita ben, om hunden för
övrigt är välpigmenterad. Tårna är seniga
med välutvecklade trampdynor. Mellan dessa finns
tofsar av tunt hår, som är längre än tassen.
SVANS:
Svansen är ganska högt ansatt och tämligen
lång, välfransad i form av en vacker plym. Den
bärs, när hunden år alert, högt och böjd
över rygglinjen. Dess yttersta spets får
vidröra ryggen men får aldrig vara ringlad
eller ligga platt mot ryggen.
PÄLS:
Pälsen, som saknar underull, år riklig,
glänsande och vågig (får ej förväxlas med
lockig). Den får inte vara fladdrig utan skall
vara fast och sidenskimrande. Hårremmen växer
tätt mot kroppen och år ganska tunn. Pälsens
struktur påminner om den engelska
dvärgspanielns (king charles spaniel). Håret
år kort över huvudet, nosen, benens framsida
och från hasleden neråt. Pälsen är medellång
på kroppen men längst på halsen och bildar
där en krage samt ett vågigt krås, som går
ner på bröstet. Håret bildar fransar på
öronen och frambenens baksidor och s k byxor av
riktigt långt hår på lårens baksidor. Det kan
finnas smala tofsar mellan tårna, något längre
än dessa, så att de inte gör att tassen verkar
grov utan i stället förfinar den genom
förlängning. Hundar i god pälskondition kan ha
7,5 cm långt hår på manken och 15 cm lång
plym på svansen.
FÄRG:
Vit grundfärg med fläckar, som kan vara av
vilken färg som helst. På kropp och ben skall
vitt dominera i förhållande till övriga
förekommande färger. Önskvärt är vitt på
huvudet, det vita förlängt till en mer eller
mindre bred bläs. Något vitt på huvudets nedre
del är tillåtet, men ett huvud där den vita
färgen dominerar är att anse som ett fel. Under
alla förhållanden skall läpparna, ögonlocken
och framför allt nosspegeln vara pigmenterade.
RÖRELSER:
Hunden skall röra sig med stolt resning och
fria, eleganta rörelser.
MANKHÖJD:
Omkring 28 cm.
VIKT:
Två viktklasser: 1) under 2,5 kg för hanhund
och tik. 2) från 2,5 kg till 4,5 kg för hanhund
från 2,5 kg till 5 kg för tik.
FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och
skall bedömas i förhållande till hundens
förtjänster, helhetsintryck och konstitution.
DISKVALIFICERANDE
FEL: Nosspegel som är köttfärgad eller
fläckig. Utpräglat över- eller underbett så
att framtänderna inte berör varandra. Lam eller
ständigt synlig tunga.