Idag har jag delat upp tackorna i tre grupper 10-9-9 familjevis så långt det gick. Två av grupperna står inne och en går ute, med möjlighet att välja att gå in.
Så nu är jag redo för lammning som förväntas börja tidigast 29 mars enligt fårboken. Av tackorna att döma så verkar det rätt datum.
Handklippte en tacka också (den svarta, Lena!). Övriga tackor blir inte klippta förrän efter lammningen. Dom är inte så långhåriga så det är inga problem med hygien o sånt. Tur att inte klipparen kom 1 mars som jag hade beställt. Denna kyla o högdräktiga tackor… hade säkert blivit massa förlamningar o skit. Nu mår dom så gott i kylan. Mina får har gått ute hela vintern, med möjlighet att gå in vilket dom gör när det är busväder. I stallet är det lika kallt som ute, så dom behöver sin päls. Annars är det ju vanligt att man klipper 1 månad före lammning – något som jag vägrar fatta vitsen med när det är 15 gr kallt.
I morse vräkte snön ner här, sen blev det uppehåll under dagen och nu vräker det ner igen. Jag klagar inte – bara konstaterar.
———————
SKrev jag i morse…
Yes!
Jag har kommit på ett sätt att få tyst på Sia!
Hon är ju extremt skällig av sig. Klart värst i kullen och klart värre än sin mor.
Alltså hon skäller bara av förväntan, när vi ska och medan vi tränar/tävlar. Att hon skäller när hon springer agility tycker jag kvittar (när hon vallar är hon knäpptyst). Men att hon skäller innan vi kommer in på banan är direkt störande.
Har provat lite olika saker men inget har funkat förrän nu. Så här har jag gjort
1. Härmat henne. Dvs jag skäller också samtidigt som jag ”gapar” med händerna emot henne. – Tycker hon är jätteäckligt.
2. Därefter har jag tagit vänligt runt hennes nos och pussat henne. – Tycker hon är riktigt förödmjukande och gör henne knäpptyst.
Det positiva är att hon efter steg 2 inte alls är låg – bara koncentrerad. Så det känns som helt rätt metod att träna bort hennes skällande. Dessutom ser det nog ganska trevligt ut !