Kategori: Djur och natur

Publicerat

Australien 2

Sisådär då har jag redigerat lite mer bilder. Har kommit ikapp med allt hemma nu och nu är det bara plusgrader på nätterna som fattas.

Jag börjar med lite mer kängurur. Dessa fanns alldeles intill travbanan i Bendigo. Jag blev stående helt fascinerad av att se så många vilda kängurur på en gång. Jag kom inte så nära så jag var tvungen zooma max med teleobjektivet. Då förlorar man såklart skärpa men kolla!

kanguruflock

Så när jag stod där och tittade så började två st (hanar?) spänna emot varann, se dem till höger med en liten emellan sig. En lång stund stod de blick still och bara stirrade på varann, som beredda till attack.  Då plötsligt la sig den i mitten ned och började rulla (fick inte det med kameran). Men sen så…. se nästa bild. Då reste han sig på bakbenen och gjorde värsta uppvisningen, kråmade sig och höll på så jag trodde han skulle gå omkull. Sen blev allting lugnt igen och faran verkade vara över. Fantastiskt att få se en sån uppvisning.
kanguru1kanguru2

Självklart var vi och hälsade på våra vänner Chris och Sharon Lang. De bor ca 2 timmar norr om Melbourne nära ett samhälle som heter Nagambie. Vi stannade där ett par dagar och gjorde några utflykter, bland annat till Beechworth, en av de äldsta byarna i Victoria (eller om det var Australien). Vi fick en guidad tur och guiden berättade historien om Ned Kelly. En dramatisk och sorglig historia. Så kan det gå om man stjäl en gris…

eva_sharon
Sharon och jag
utsikt
En fin utsiktsplats nära Beechworth
sharon_utsikt

beechworth

langsfarm
Här är Langarnas farm. De tog med oss till en granne som hade eget flygplan och grabbarna fick en sightseeingtur. Tobbe fick med sig kameran och fick några fina bilder. Jag och Sharon åkte hem till grannen. Där träffade vi hans fru som visade oss deras fårhus och hundar. Bild på det finns i mobilen och det får bli en annan dag.

sharon_lilychris
Sharon med Lily och Chris.
kristallhundskal
Sharon är så gullig! När Lily och Otto kommer och hälsar på så får de middag i kristallskålar. Toppat med färsk kyckling! Ettan hoppas att alla våra vänner läser detta 🙂

haley_lily
Det här är Lilys matte Haley som är tillsammans med Chris J:r och bor alldeles intill.

otto
Jag tycker Otto påminde lite om Spencer. Sharon ville absolut att jag skulle träna med hundarna så det fick bli lite ”Hundens Val”. Mycket tacksam övning som allihop lärde sig snabbt.
terje
På Alabar Farm, strax intill Langs ställe stod Ridgehead Cahore uppstallad. Här ritar hans ägare och tränare Terje viktiga saker inne i hästens box.

lang_training
Här är Tobbe och Chris på väg ut för en träningsrunda. Kolla Chris hatt! Här gäller det att skydda sig mot den brännheta solen…
chrislang_hat

Publicerat

Australien 1 – vilda djur

Har haft en helt fantastisk resa och har mängder av intryck och härliga varma minnen. 600 bilder i kameran ska gås igenom och här kommer några av de första gobitarna.

Vad vore Australien utan kängurur? Detta är en Wallaby, den minsta sortens känguru. Den satt intill vägen och jag kunde gå ut och smyga mig fram rätt nära innan den skuttade iväg.

kanguru_sitt

kanguru

koala
Koalabjörnen bodde i en park så den räknas väl inte som vild kanske. Otroligt gulliga var de i alla fall. pingvin
Pingvin av den minsta sorten ute på Phillip Island. Där har de gjort en riktigt turistattraktion av att se pingvinerna komma iland varje kväll i skymningen. Varje kväll kommer de in, går upp på land och letar upp sin egen lilla håla där de bor. En del går över en kilometer för att komma till sin håla. Naturen är otrolig. Denna pingvin var uppe på land för att rugga. Ruggningen pågår i 17 dagar och då är de på land hela tiden.

De hade byggt upp en rejäl publikplats och tog såklart betalt för att få titta. Souvenirshop och hela kittet men det var värt varje krona och jag är glad att det finns nån som anordnar sånt. Helt underbart att sitta där och stirra på havet för att se dem komma upp och vagga iland. Inga foton på det eftersom de (såklart) blev störda av blixtar. Googlade och hittade bilder här.

Publicerat

Vi fystränar

20121215-195107.jpgEftersom jag fortfarande inte fått besked om Knuts magnetröntgen så har vi börjat träna. Ultuna har konsulterat en schweizisk specialist som ska analysera hans bilder. Och det kan ta tid.
Knut verkar må bra så jag har satt igång honom. Han är pigg och glad och älskar att få jobba igen.

Även Kelli verkar fin men är alltid tejpad vid aktivitet. Hon går för fullt nu.
Varför skoter? Jo jag kör upp spår som jag sen promenerar i, och hör o häpna åker skidor i! Hundarna får springa efter skotern och en del får turas om att åka. Kör man i 10 så travar de fint bakom 🙂

Knut får skritta en del i djupsnö plus springa en hel del lös, men kontrollerat. Håll tummarna att han självläker sin skada! Jag börjar bli lite optimistisk.

Publicerat

Veckorapport :)

klämmer in en dagsfärsk bild på Hassel också, gillar rutorna på hans bog 😀

Knut och Provsvaret
Roligt att det är så många som hör av sig och undrar hur det går med Knut och hans skada. I tisdags kväll kl 21 ringde veterinären från Ultuna. Yes, äntligen skulle jag få provsvar. Men tyvärr var svaret mest Godag Yxskaft och gav inte besked om Knuts nervbanor som misstänks ligga i kläm. Det enda som stod var typ om den där utbuktande disken. Och det hade vi ju redan sett på röntgen. Så nu ska veterinären kontakta en neurolog för att få MR-svaret kompletterat. S-U-C-K. Och sen dess väntar vi tålmodigt.
Jag har börjat sätta igång Knut med lite mer fysisk aktivitet. Han får gå lös bitvis på promenader och han väljer ofta att gå på bakbenen med minen ”tigger och ber” (om att få göra nåt roligt). Igår smet han iväg när Anna drog en repa med sina hundar och skidor. Lite orolig var jag att han skulle hoppa på tre ben efter vila igen. Men inte. Jag vågar knappt hoppas men kanske kanske kanske ????  Frågetecknen tornar upp sig och där har vi dagens status helt enkelt.

Kjapp på besök
Kjapp bor här medan matte tävlar NM i Finland. Han smälter in hur fint som helst i flocken och det märks knappt. Har man sex eller sju hundar, det kan kvitta känns det som. När vi passerade tre sprängdes liksom gränsen.
Kjapp och Hassel leker och slåss. Precis som valpar gör. Man får ransonera så de inte tar ut sig alltför mycket för jösses vilken energi det finns i de där herrarna.
 
Kjapp erbjuder läggande av den här modellen så fort det vankas något han vill ha.

Småpojkarna har somnat sött.

 

Globen
I fredags var vi på Coops konsert i Globen. Mark Levengood är ju bara helt underbar som programledare och lyfte hela showen. En annan som verkligen ägde det fullsatta Globen var Salem Al Fakir, vilken röst och vilken scenglädje den killen har! Man blev verkligen glad av att se honom. Övriga artister (Danny, Loreen, Niklas, Nisse, Louise mfl) gjorde också fina framföranden även om de inte orkade upp i Salems nivå, tycker jag.
Före showen var vi och åt på Globen Hotel och jag skulle kunna skriva att servitrisen var supertrevlig och att maten riklig och fantastisk och toaletten superfräsch… Det jag däremot KAN skriva är att sällskapet var bästa tänkbara!

Skoteräventyr
Igår kom familjen Ronquist på besök och vi vågade oss ut i djupsnön med skotern. Superkul, alltid lika roligt att ses! Längtar till söndag!

Funkishoppet
Som avslutning på året arrangerade vi i Knivsta BK en liten skojtävling för våra funkisar. Fame och jag var domare. I stället för visselpipa så fick Fame skälla när ekipagen fick starta eller när de diskade sig. Hon var gladeligen med på det och skällde entusiastiskt. Nu hördes det nog knappt eftersom det var ”några till” som gastade allt de orkade.
De tävlade i mixade 3-manna-lag och jag hade fixat en hoppklassbana där det endast stod nummer på start och målhinder. Sen fick deltagarna själva bestämma sin bana och köra minst 15 hinder. De måste passera start och mål för att tiden skulle starta och stänga. Det blev väldigt roligt, i alla fall för mig som domare, att räkna hinder. Någon kom upp i över 20 men de flesta lyckades tajma så det blev precis 15 st. Ingen kunde diska sig, alla fel inklusive diskningar räknades som 5 sekunders tillägg på tiden.
I andra loppet körde de en numrerad bana men fick 10 sekunders avdrag om de bytte förare inom laget. Allra roligast och mest imponerande var det att se unga Robin köra med Petras Algot! Snabbt och felfritt blev det – så coolt!
I pausen mellan loppen blev det presentation av Årets Vackraste Tårta….