Julklappstips!

presentkortPresentkort

Överraska någon med en prova-på-vallningslektion?
Vi går igenom översiktlig teori, jag visar lite med mina hundar. Du får prova på dels att valla själv utan hund, dels prova med någon av mina hundar.
Det går självfallet också bra att prova på med egen hund. Kontakta mig så skräddarsyr vi lektionen enligt dina önskemål!
Pris: 600 – 1000kr inklusive moms (pris beroende på upplägg).

Ge bort en privatlektion (eller fler)? En lektion är ca 1 timme och det finns alltifrån grundträning i 25.a till mer avancerad banträning (beroende på underlag och årstid). Den som får lektionen bokar själv datum och typ av träning. Presentkortet gäller 1 år.

Pris 600kr inklusive moms.

Du swishar och jag skickar presentkortet på posten!

Kontakta mig

SM och Agria Cup-kvalad

Nu är tävlingssäsongen slut och det känns roligt att ha alla tre tävlingshundarna på årets kvallista inför 2019. Dessutom ligger Kenth och Seglinges Kjapp bra till!

Kelli, Hassel o Kjapp är klara för kvarts-SM och troligen även Agria Cup nästa år. Bernie är klar för SM men behöver kanske några poäng till för att vara klar för AC. Man brukar behöva några poäng fler än 20p. Kvalperioden slutar 14/7-19 så det blir säkert några chanser till.

Bonus är parad!

Bonus

Vi hoppas på sunda, arbetsvilliga valpar i slutet av november (leverans slutet januari)
Mor: Sheepax Bonus  Far: Jörgen Olssons Mirk
Bonus morslinje går i rakt led bak till min Fame. Bonus pappa Shep arbetar på en stor besättning i Norge och har tävlat norska landslaget med sin ägare Arne Sand.
Bonus bor hos och ägs av Anna Ronquist i Täby. De har tränat hos oss sen Bonus var liten och jag lånar in henne för att ta denna kullen. Anna och Bonus har gjort VP samt provat på några IK1-or förra året. Bonus tränas i lite allt möjligt och är positiv till allt.
Mirk är en ung hane som ägs av Jörgen Olsson. Mirk har gjort VP men inte hunnit visa upp sig på tävlingar. Han ser fin ut på fåren och jag valde honom för att det är en sund och trevlig hund och jag gillar det jag sett av honom. Det finns mer info om Mirk på Kennel Nötvallens FB-grupp.
Hör gärna av dig om du är intresserad veta mer och om du vill boka in dig på vår intresselista.

Mirk

Duktiga Seglingehundar

Vi har haft många duktiga Seglingehundar ute och tävlat i lite allt möjligt under året. Jag ligger efter med rapportering och grattisar men den som väntar på nåt gott… och så får ni GÄRNA uppdatera mig med resultat och bilder så jag kan hålla hemsidan igång. Nu har jag varit på Facebook och snott lite bilder, hoppas jag får till det någorlunda rätt och rättvist.

Vi börjar med Seglinges Kjapp (Kelli-Loki) och Kenth Svartberg som dominerade våra hemmatävlingar i Alunda. Rena uppvisningen när de tog hem segern båda dagarna! Imponerande bedrift. Just att vinna vallhundstävlingar är svårt. Konkurrensen är hård och det är väldigt jämnt i toppen med små marginaler mellan vinna och försvinna. Därmed tog sig Kjapp högt upp på årets rankinglista och faktum är att bröderna Hassel och Kjapp ligger 2.a och 17.e på SM- och Agria Cup-rankingen. Jag är stolt som en tupp över den bedriften. På bilden från vänster: Domare Barbro Klingborg, Kjapp, Kenth, Sven Sognevik 2.a och Viktoria Fornander 3.a.

Det här är Seglinges Enn (Vera – Kemi Rex). Han har tillsammans med Malin Elfström hunnit debutera och tagit massor av agilitymeriter på kort tid. Jag har inte koll på alla men den här bilden är från en av vinsterna. Malins foto.
<
Ja även jag själv har gjort lite bra och det är Hassel (Kelli-Loki) som stått för den bedriften. Vi kom tvåa på IK2 i Sorunda efter duktiga Johanna och Ztill. Det kändes som en bra uppstart på året.  Vi var även femma efter Kjapp och Kenth som nämns i bilden högst upp.
I mitten augusti är det dags för ett av årets stora mål, Agria Cup där både Hassel och Kelli är inkvalade. Jag hoppas hitta nån start före det, mest för att damma lite ringrost av mig själv.

Nedan hittar vi Seglinges Lyra (Kelli-Loki) och Lydia Benson. Lyra har lyckats ta de där tre certen och tituleras numera Svensk Agilitychampion, hurra! Ja, och så Godkänd Vallhund, men det är ju gammal nyhet. Jag hade svårt hitta agilitybilder på Lyra, ja bilder överhuvudtaget. Så det fick bli två. En från vår valpkurs med Malin Elfström och en från ett klipp på Lydias Facebooksida. Tycker de är lite lika på nåt vis de där två L 😃

Seglinges Wee (Wick) kan apportera lite allt möjligt, det syns tydligt på matte Sofias bild nedan. De har hunnit med att tävla lag-SM i Rallylydnad och kom 9.a.

Nedan ser du Wicks brorsa Seglinges Vide (Flaxa-Sam). Han och matte Sandra Janson har fixat två cert i Heelwork. Gissar att de snart fixar championatet och därmed kan lägga ytterligare en titel till sin digra lista med meriter. Fotot är Sandras.


Avslutar med Seglinges Elsa (Vera-Kemi Rex) som debuterat och vunnit agility!  Matte Petra Strand har tagit bilden och det ser ut som Elsa tänker gå i mammas fotspår. Otroligt snabb agilityhund och hon ser även riktigt fin ut när hon vallar får.

Seglinges Vera 2012-07-29 – 2018-06-27

 

Vera och dottern Elsa

Jag är stolt och tacksam att jag fick föda upp dig, du fantastiska lilla Vera. Bättre kan det liksom inte bli, du hade allt och lite till. Dessutom gav du oss en handfull underbara valpar.
Vera insjuknade i slutet av förra året och har utretts av duktiga veterinärer utan att man kunnat hitta varken sjukdom eller botemedel. Så otroligt frusterande och tragiskt för Petra att se sin hund bara bli sämre och ingen kan göra något. Till slut fanns ingen återvändo.  
Att förlora sin hund i så ung ålder är så orättvist och dessutom en sån liten stjärna, ja det går knappt ta in.
Tack Petra, för att du förvaltat Vera på ett så fint sätt och tack för att jag fick låna tillbaks henne för valpkullen. Hon var verkligen extra allt ❤️

Hassel behandlas för prostatit

Tyvärr har vi tvingats kastrera Hassel idag då han drabbats av akut prostatit, dvs en infektion i prostatan som gjort att den förstorats och gör väldigt ont. Det började med att han läckte blod och har gått på antibiotika i 10 dagar. Tyvärr ingen större förbättring och i samråd med veterinären beslutades om kastration. 
Inga mer valpar för Hassel – men 38 små stjärnor hann han producera innan det blev stopp.

European Nursery Championship


Bernie och jag har deltagit på European Nursery Championship. Tävlingen körs i privat regi hos Serge van der Sweep. Det var sjunde året championatet arrangerades och numera samlar det hela europas bästa unghundar varje år. ”Alla” åker dit och samlas för att träffas och visa upp sina nya unghundar. Många, de flesta skulle jag vilja säga, åker dit mest för att det bara är roligt. Det är bara ett fåtal som kan konkurrera med de allra bästa. Man anmäler sig individuellt och uppger bland annat hundens meriter. Den måste klara en openbana (IK2) för att behärska banorna. Vissa år har inte alla kommit med men i år togs alla som anmäldes emot. Det blev 170 hundar!
Det är två kval och man räknar sitt bästa resultat gånger 3 och sitt sämsta resultat gånger 1. Startlistorna är lottade så att varje land kör efter varann, förutom en liten seedad grupp på 25 ekipage som kör för sig själva. Den gruppen startar sist hälften dag 1 och hälften dag 2, sitt andra kval kör de på finaldagens morgon. Det lönar sig alltså att vara duktig, det är likadant på både EM och NM, där är det också seedat med de högst rankade sist . Det gäller inte bara att kvala och komma med på mästerskapen, det gäller även vara högt seedad. Precis som i tex slalom, fast där är det tvärtom, mer fördel att starta tidigt. Bland svenskarna var det bara ett ekipage seedat i 25gruppen, Mikaela Prim med Chloe. De gick till final och kom 7.a, mycket bra gjort! Även unga Frida Fornander lyckades ta sig till final med sin Buzz. Båda ekipagen var där och tävlade förra året, när hundarna var mycket unga. Jag gissar att det är en bra strategi att ha varit där förut.
Av de sju tillfällen tävlingen körts är det två förare som vunnit. Jaran Knive från Norge 3 gånger och Kevin Evans från Wales 4 gånger. I år lade dessa herrar beslag på hela prispallen. Kevin 1, 2.a och Jaran 3.a Imponerande!

Banorna var väldigt utmanande mest beroende på att det var trångt och starka drag. Varken jag eller mina hundar har särskilt mycket erfarenhet av det. Nu försöker jag ursäkta vår prestation… haha. Men trots att jag visste om ungefär hur det skulle bli blev det svårare att hantera än jag hade förväntat mig. Bernies unga ivriga sida passade inte alls och när han dessutom valde bort att lyssna i vissa lägen så blev uppgiften omöjlig,  att genomföra på ett konkurrenskraftigt sätt. Han gjorde fina utgångar men blev för intensiv när han skulle styra upp draget och i kombination med att inte lyssna blir det inte särskilt snyggt. Jag har svårt att låta hunden fortsätta jobba när den kör eget race. Att återta befälet kostar för mycket vad gäller linjer, fåren hinner hitta på annat medan jag ”talar” med hunden. Nu handlar det inte om att vi stannar och tränar, det är mer att jag driver igenom vad jag sagt. Det räcker med ett ögonblick av bristande koncentration på djuren och de hinner glida iväg från linjer eller passar på att sticka. De här djuren såg direkt när vi inte hade riktig koll på läget. Smarta tackor!
Fotot är taget av Jan Passchier. Jag blir full i skratt åt bilden, man ser på mitt hår hur mycket motvind det blåser. Det här var på lördagen på bana 1 och när svenskarna skulle köra mitt på dan så kom motvinden och flaggorna stod rakt ut (liksom mitt hår). Nu var inte motvinden det stora problemet för oss men den underlättade inte kan man väl säga.

Vi är en erfarenhet rikare och min inställning när jag åkte ner var att det var för att prova på. Nästa gång kommer jag vara bättre förberedd!

Ändrade valpplaner

Vi har bestämt oss för att invänta nästa löp (troligen september) för parning av Bonus eftersom det stämmer bättre med både min och Annas (som äger Bonus) logistik.
Alla som hört av sig till intresselistan är meddelade.
Ha det fint i det vackra och kalla vintervädret!

Cat 9 månader

Nu börjar hon se ut som en vallhund också, lilla Catten!
När hon kom hit, 6 månader gammal, var hon inte tänd och i stort sett helt otränad. Väldigt spännande att få starta upp med henne och stor skillnad mot mina övriga border collie. Jag har alltid haft dem från de var runt 8 veckor och det här var nästan som att få en jättestor 8-veckorsvalp.
Det har fått ta lite tid att lära känna varann och nu tycker jag hon har landat helt i vår flock. Hon är glad och sprallig, älskar alla och erbjuder gärna alla hon känner sina väldigt få men ändå partytrick.
Hon börjar förstå hur jag vill träna och nu börjar hon bli riktigt duktig. Faktiskt så jag får tvinga mig själv att hålla igen för att inte gå för fort fram. Hon är faktiskt bara 9 månader. Vallningen har prio 1 men vi har även pysslat en del med lekträning och trick. Hon är en noggrann och tänkande dam. Det går långsamt i början men när hon väl kan sin grej så kommer även fart. Heelt olik mina andra på den punkten. Där är det mer göra först och tänka sen… haha.
Precis som pappa Hassel och farmor Kelli så har hon en behaglig inställning till fåren och det är ju mycket tacksamt. Inga inrus eller fula dumheter. Och allting ramlade liksom på plats när hon fick börja balansera (vara på andra sidan flocken i förhållande till mig). Jag vill egentligen hellre bygga min vallhund med lina och mycket fösning men har fått ge efter. Nu balanserar vi och föser bara några steg och bygger på utifrån det. Flanker visar hon inte särskilt mycket av, går gärna nära men har kolla på fåren och de blir inte särskilt rädda trots att hon är tajt. Är dock inte orolig för tajtheten, med de föräldrarna borde flanker komma alldeles av sig själv. Och gör de inte det borde det inte vara några problem plocka fram dem när hon är mer mogen för den typen av träning.

Just nu har vi underbart vinterväder och faktiskt sol idag. Lagom med snö så det går att träna överallt. Efter en månad runt jul med ishalka överallt känns det härligt att kunna träna igen.

Sias valpar är 11 år idag!

Grattis Prim, Snodden, Floyd, Myy, Kate, Leo och Knut!

Det största som hänt under året är väl att Knut blev pappa till en liten Seemework Jut! Hon är drygt 3 månader och ett riktigt energiknippe, högt uppskattad av sin matte Åsa.

Åsa lånade Knut några månader i samband med parningen av Becca och sen fick han hänga med till World Trial och deltog med Åsa på förtävlingen Belgium Open. Internationell debut i högsta tänkbara konkurrens vid 10 år s ålder är inte illa! Dessutom med ny förare! De skötte sig alldeles utmärkt och väldigt roligt hade vi!
Här är en bild från Belgium Open

 

Cat Katten Kattis KattKatt Kattikatt Katta

Ja kärt barn har många namn och den här katten kommer stanna här på gården! Väståkra Cat är numera en Seglingehund, jag har köpt henne! Cat kommer från Linda Jonssons kennel Väståkra. Pappa är Hassel och mamma Kim.
Cat är 6 månader och en ljuvlig liten hund.  Det är både ovant och spännande att få en lite äldre valp än jag är van vid.
Tog fram finkameran och tog några bilder hemma i vardagsrummet. Vi har en liten lekstund i stort sett varje dag där hon får lära sig lite allt möjligt. Här kommer några bilder, fortsättning lär följa!
Leker med Bernie men är lite tveksam till lek med mig, men det kommer mer för varje dag.

Dorper

Den här tackan, Bodas Samanya, är född 2013 och kommer från australiska linjer.  Hon kommer bli stammor här eftersom vi redan har tre tacklamm i avel efter henne. Därutöver är tre av årets tacklamm barnbarn till Samanya. En riktigt fin tacka på alla sätt alltså. Efter bedömningskursen jag och Ann gick för en månad sen skulle jag gradera henne som 5.a. Finns faktiskt ingenting att dra ned på. Här är hon i full päls inför vintern.

Baggen nedan kallar vi Lawrence eftersom han kommer från Kulla Gård. Han är ett resultat av embryoimplantat från Australien, född 2016. Vi använde honom förra året och han har gett väldigt fina lamm. Han är bedömd 4.a (baggar får aldrig högre i Sverige). Han är väldigt snäll och medgörlig. Sele med stämpel har han för att vi ska se vilka tackor som är betäckta. Jag noterar datum och sen är det lätt räkna ut när det blir lamning. Nu är det bara värmlänningarna som inte är betäckta så han är snart klar med jobbet.

Grattis 8-åringarna!

Åtta år har gått sen Anna och Flaxa dundrade in här i huset 🙂
Hösten-09 blev väldigt spännande, förhoppningsfull och vi hade så roligt. De sex valparna som föddes 4/11 var helt ljuvliga, precis som valpar ska vara, och valpköparna stod på kö.
Anna lockade mig att köpa både systemkamera och Appleprodukter. Jag blev därmed en av de första i bekantskapskretsen att skaffa iphone. Vilken utveckling det har varit sen dess!

Det som hade varit så roligt och fantastiskt med kullen skulle snart vändas till hårda prövningar. Tre av de sex valparna miste vi under tragiska omständigheter under 2010. Kim på grund av olyckshändelse medan Spot och Flicka fick epilepsi, Oj vad vi grät. Jag skulle aldrig mer föda upp valpar. Men tiden läker och nu har alla inblandade nya friska hundar vilket känns skönt. Jag har haft ytterligare två valpkullar utan problem och det är väl bara acceptera att ibland går det snett.

 


Vi gläds desto mer över de tre som fått vara friska och idagfyller 8 år!
Wick, Vide och Dee, stort grattis till er!