Bonus är parad!

Bonus

Vi hoppas på sunda, arbetsvilliga valpar i slutet av november (leverans slutet januari)
Mor: Sheepax Bonus  Far: Jörgen Olssons Mirk
Bonus morslinje går i rakt led bak till min Fame. Bonus pappa Shep arbetar på en stor besättning i Norge och har tävlat norska landslaget med sin ägare Arne Sand.
Bonus bor hos och ägs av Anna Ronquist i Täby. De har tränat hos oss sen Bonus var liten och jag lånar in henne för att ta denna kullen. Anna och Bonus har gjort VP samt provat på några IK1-or förra året. Bonus tränas i lite allt möjligt och är positiv till allt.
Mirk är en ung hane som ägs av Jörgen Olsson. Mirk har gjort VP men inte hunnit visa upp sig på tävlingar. Han ser fin ut på fåren och jag valde honom för att det är en sund och trevlig hund och jag gillar det jag sett av honom. Det finns mer info om Mirk på Kennel Nötvallens FB-grupp.
Hör gärna av dig om du är intresserad veta mer och om du vill boka in dig på vår intresselista.

Mirk

Duktiga Seglingehundar

Vi har haft många duktiga Seglingehundar ute och tävlat i lite allt möjligt under året. Jag ligger efter med rapportering och grattisar men den som väntar på nåt gott… och så får ni GÄRNA uppdatera mig med resultat och bilder så jag kan hålla hemsidan igång. Nu har jag varit på Facebook och snott lite bilder, hoppas jag får till det någorlunda rätt och rättvist.

Vi börjar med Seglinges Kjapp (Kelli-Loki) och Kenth Svartberg som dominerade våra hemmatävlingar i Alunda. Rena uppvisningen när de tog hem segern båda dagarna! Imponerande bedrift. Just att vinna vallhundstävlingar är svårt. Konkurrensen är hård och det är väldigt jämnt i toppen med små marginaler mellan vinna och försvinna. Därmed tog sig Kjapp högt upp på årets rankinglista och faktum är att bröderna Hassel och Kjapp ligger 2.a och 17.e på SM- och Agria Cup-rankingen. Jag är stolt som en tupp över den bedriften. På bilden från vänster: Domare Barbro Klingborg, Kjapp, Kenth, Sven Sognevik 2.a och Viktoria Fornander 3.a.

Det här är Seglinges Enn (Vera – Kemi Rex). Han har tillsammans med Malin Elfström hunnit debutera och tagit massor av agilitymeriter på kort tid. Jag har inte koll på alla men den här bilden är från en av vinsterna. Malins foto.
<
Ja även jag själv har gjort lite bra och det är Hassel (Kelli-Loki) som stått för den bedriften. Vi kom tvåa på IK2 i Sorunda efter duktiga Johanna och Ztill. Det kändes som en bra uppstart på året.  Vi var även femma efter Kjapp och Kenth som nämns i bilden högst upp.
I mitten augusti är det dags för ett av årets stora mål, Agria Cup där både Hassel och Kelli är inkvalade. Jag hoppas hitta nån start före det, mest för att damma lite ringrost av mig själv.

Nedan hittar vi Seglinges Lyra (Kelli-Loki) och Lydia Benson. Lyra har lyckats ta de där tre certen och tituleras numera Svensk Agilitychampion, hurra! Ja, och så Godkänd Vallhund, men det är ju gammal nyhet. Jag hade svårt hitta agilitybilder på Lyra, ja bilder överhuvudtaget. Så det fick bli två. En från vår valpkurs med Malin Elfström och en från ett klipp på Lydias Facebooksida. Tycker de är lite lika på nåt vis de där två L 😃

Seglinges Wee (Wick) kan apportera lite allt möjligt, det syns tydligt på matte Sofias bild nedan. De har hunnit med att tävla lag-SM i Rallylydnad och kom 9.a.

Nedan ser du Wicks brorsa Seglinges Vide (Flaxa-Sam). Han och matte Sandra Janson har fixat två cert i Heelwork. Gissar att de snart fixar championatet och därmed kan lägga ytterligare en titel till sin digra lista med meriter. Fotot är Sandras.


Avslutar med Seglinges Elsa (Vera-Kemi Rex) som debuterat och vunnit agility!  Matte Petra Strand har tagit bilden och det ser ut som Elsa tänker gå i mammas fotspår. Otroligt snabb agilityhund och hon ser även riktigt fin ut när hon vallar får.

Seglinges Vera 2012-07-29 – 2018-06-27

 

Vera och dottern Elsa

Jag är stolt och tacksam att jag fick föda upp dig, du fantastiska lilla Vera. Bättre kan det liksom inte bli, du hade allt och lite till. Dessutom gav du oss en handfull underbara valpar.
Vera insjuknade i slutet av förra året och har utretts av duktiga veterinärer utan att man kunnat hitta varken sjukdom eller botemedel. Så otroligt frusterande och tragiskt för Petra att se sin hund bara bli sämre och ingen kan göra något. Till slut fanns ingen återvändo.  
Att förlora sin hund i så ung ålder är så orättvist och dessutom en sån liten stjärna, ja det går knappt ta in.
Tack Petra, för att du förvaltat Vera på ett så fint sätt och tack för att jag fick låna tillbaks henne för valpkullen. Hon var verkligen extra allt ❤️

Vårtecken!


Tackan Ann-Ina 14024 med lammen Elvis och Evita

Hassel behandlas för prostatit

Tyvärr har vi tvingats kastrera Hassel idag då han drabbats av akut prostatit, dvs en infektion i prostatan som gjort att den förstorats och gör väldigt ont. Det började med att han läckte blod och har gått på antibiotika i 10 dagar. Tyvärr ingen större förbättring och i samråd med veterinären beslutades om kastration. 
Inga mer valpar för Hassel – men 38 små stjärnor hann han producera innan det blev stopp.

European Nursery Championship


Bernie och jag har deltagit på European Nursery Championship. Tävlingen körs i privat regi hos Serge van der Sweep. Det var sjunde året championatet arrangerades och numera samlar det hela europas bästa unghundar varje år. ”Alla” åker dit och samlas för att träffas och visa upp sina nya unghundar. Många, de flesta skulle jag vilja säga, åker dit mest för att det bara är roligt. Det är bara ett fåtal som kan konkurrera med de allra bästa. Man anmäler sig individuellt och uppger bland annat hundens meriter. Den måste klara en openbana (IK2) för att behärska banorna. Vissa år har inte alla kommit med men i år togs alla som anmäldes emot. Det blev 170 hundar!
Det är två kval och man räknar sitt bästa resultat gånger 3 och sitt sämsta resultat gånger 1. Startlistorna är lottade så att varje land kör efter varann, förutom en liten seedad grupp på 25 ekipage som kör för sig själva. Den gruppen startar sist hälften dag 1 och hälften dag 2, sitt andra kval kör de på finaldagens morgon. Det lönar sig alltså att vara duktig, det är likadant på både EM och NM, där är det också seedat med de högst rankade sist . Det gäller inte bara att kvala och komma med på mästerskapen, det gäller även vara högt seedad. Precis som i tex slalom, fast där är det tvärtom, mer fördel att starta tidigt. Bland svenskarna var det bara ett ekipage seedat i 25gruppen, Mikaela Prim med Chloe. De gick till final och kom 7.a, mycket bra gjort! Även unga Frida Fornander lyckades ta sig till final med sin Buzz. Båda ekipagen var där och tävlade förra året, när hundarna var mycket unga. Jag gissar att det är en bra strategi att ha varit där förut.
Av de sju tillfällen tävlingen körts är det två förare som vunnit. Jaran Knive från Norge 3 gånger och Kevin Evans från Wales 4 gånger. I år lade dessa herrar beslag på hela prispallen. Kevin 1, 2.a och Jaran 3.a Imponerande!

Banorna var väldigt utmanande mest beroende på att det var trångt och starka drag. Varken jag eller mina hundar har särskilt mycket erfarenhet av det. Nu försöker jag ursäkta vår prestation… haha. Men trots att jag visste om ungefär hur det skulle bli blev det svårare att hantera än jag hade förväntat mig. Bernies unga ivriga sida passade inte alls och när han dessutom valde bort att lyssna i vissa lägen så blev uppgiften omöjlig,  att genomföra på ett konkurrenskraftigt sätt. Han gjorde fina utgångar men blev för intensiv när han skulle styra upp draget och i kombination med att inte lyssna blir det inte särskilt snyggt. Jag har svårt att låta hunden fortsätta jobba när den kör eget race. Att återta befälet kostar för mycket vad gäller linjer, fåren hinner hitta på annat medan jag ”talar” med hunden. Nu handlar det inte om att vi stannar och tränar, det är mer att jag driver igenom vad jag sagt. Det räcker med ett ögonblick av bristande koncentration på djuren och de hinner glida iväg från linjer eller passar på att sticka. De här djuren såg direkt när vi inte hade riktig koll på läget. Smarta tackor!
Fotot är taget av Jan Passchier. Jag blir full i skratt åt bilden, man ser på mitt hår hur mycket motvind det blåser. Det här var på lördagen på bana 1 och när svenskarna skulle köra mitt på dan så kom motvinden och flaggorna stod rakt ut (liksom mitt hår). Nu var inte motvinden det stora problemet för oss men den underlättade inte kan man väl säga.

Vi är en erfarenhet rikare och min inställning när jag åkte ner var att det var för att prova på. Nästa gång kommer jag vara bättre förberedd!

Ändrade valpplaner

Vi har bestämt oss för att invänta nästa löp (troligen september) för parning av Bonus eftersom det stämmer bättre med både min och Annas (som äger Bonus) logistik.
Alla som hört av sig till intresselistan är meddelade.
Ha det fint i det vackra och kalla vintervädret!

Valpar planeras till vintern 2018-19

//Inlägget är uppdaterat då vi skjutit på valpplanerna till nästa löp.//
Valpar planeras till vintern 2018-19  då Bernies syster Sheepax Bonus ska få en valpkull här.
Bonus är godkänd vallhund, hd B, CEA fri genom föräldrar.

Återkommer med mer info.

Hassel-Armi-valpar

Idag har det fötts sex valpar i Finland, fem tikar och en hane. Seglinges Hassel är pappa och Armi mamma. Kontakta Jepu Kilponen om du är intresserad av valp.

Cat 9 månader

Nu börjar hon se ut som en vallhund också, lilla Catten!
När hon kom hit, 6 månader gammal, var hon inte tänd och i stort sett helt otränad. Väldigt spännande att få starta upp med henne och stor skillnad mot mina övriga border collie. Jag har alltid haft dem från de var runt 8 veckor och det här var nästan som att få en jättestor 8-veckorsvalp.
Det har fått ta lite tid att lära känna varann och nu tycker jag hon har landat helt i vår flock. Hon är glad och sprallig, älskar alla och erbjuder gärna alla hon känner sina väldigt få men ändå partytrick.
Hon börjar förstå hur jag vill träna och nu börjar hon bli riktigt duktig. Faktiskt så jag får tvinga mig själv att hålla igen för att inte gå för fort fram. Hon är faktiskt bara 9 månader. Vallningen har prio 1 men vi har även pysslat en del med lekträning och trick. Hon är en noggrann och tänkande dam. Det går långsamt i början men när hon väl kan sin grej så kommer även fart. Heelt olik mina andra på den punkten. Där är det mer göra först och tänka sen… haha.
Precis som pappa Hassel och farmor Kelli så har hon en behaglig inställning till fåren och det är ju mycket tacksamt. Inga inrus eller fula dumheter. Och allting ramlade liksom på plats när hon fick börja balansera (vara på andra sidan flocken i förhållande till mig). Jag vill egentligen hellre bygga min vallhund med lina och mycket fösning men har fått ge efter. Nu balanserar vi och föser bara några steg och bygger på utifrån det. Flanker visar hon inte särskilt mycket av, går gärna nära men har kolla på fåren och de blir inte särskilt rädda trots att hon är tajt. Är dock inte orolig för tajtheten, med de föräldrarna borde flanker komma alldeles av sig själv. Och gör de inte det borde det inte vara några problem plocka fram dem när hon är mer mogen för den typen av träning.

Just nu har vi underbart vinterväder och faktiskt sol idag. Lagom med snö så det går att träna överallt. Efter en månad runt jul med ishalka överallt känns det härligt att kunna träna igen.

Hassel – Sirivalpar

Ida Hörnlunds tik Snårtäppans Siri valpade i måndags och fick 5 hanar och 2 tikar. Kontakta gärna Ida om du är intresserad av en duktig vallhund. Ida nås på 076-8670053 eller kennelworkabilitys@hotmail.se 

Foto: Ida Hörnlund

Finska valpar

Hassel gar parat finska tiken Armi. Kontakta Jepu Kilponen om du är intresserad av valp.

Stamtavla

Sias valpar är 11 år idag!

Grattis Prim, Snodden, Floyd, Myy, Kate, Leo och Knut!

Det största som hänt under året är väl att Knut blev pappa till en liten Seemework Jut! Hon är drygt 3 månader och ett riktigt energiknippe, högt uppskattad av sin matte Åsa.

Åsa lånade Knut några månader i samband med parningen av Becca och sen fick han hänga med till World Trial och deltog med Åsa på förtävlingen Belgium Open. Internationell debut i högsta tänkbara konkurrens vid 10 år s ålder är inte illa! Dessutom med ny förare! De skötte sig alldeles utmärkt och väldigt roligt hade vi!
Här är en bild från Belgium Open

 

Vår flock

Knut, Cat, Kelli, Hassel och Bernie

Cat Katten Kattis KattKatt Kattikatt Katta

Ja kärt barn har många namn och den här katten kommer stanna här på gården! Väståkra Cat är numera en Seglingehund, jag har köpt henne! Cat kommer från Linda Jonssons kennel Väståkra. Pappa är Hassel och mamma Kim.
Cat är 6 månader och en ljuvlig liten hund.  Det är både ovant och spännande att få en lite äldre valp än jag är van vid.
Tog fram finkameran och tog några bilder hemma i vardagsrummet. Vi har en liten lekstund i stort sett varje dag där hon får lära sig lite allt möjligt. Här kommer några bilder, fortsättning lär följa!
Leker med Bernie men är lite tveksam till lek med mig, men det kommer mer för varje dag.

Dorper

Den här tackan, Bodas Samanya, är född 2013 och kommer från australiska linjer.  Hon kommer bli stammor här eftersom vi redan har tre tacklamm i avel efter henne. Därutöver är tre av årets tacklamm barnbarn till Samanya. En riktigt fin tacka på alla sätt alltså. Efter bedömningskursen jag och Ann gick för en månad sen skulle jag gradera henne som 5.a. Finns faktiskt ingenting att dra ned på. Här är hon i full päls inför vintern.

Baggen nedan kallar vi Lawrence eftersom han kommer från Kulla Gård. Han är ett resultat av embryoimplantat från Australien, född 2016. Vi använde honom förra året och han har gett väldigt fina lamm. Han är bedömd 4.a (baggar får aldrig högre i Sverige). Han är väldigt snäll och medgörlig. Sele med stämpel har han för att vi ska se vilka tackor som är betäckta. Jag noterar datum och sen är det lätt räkna ut när det blir lamning. Nu är det bara värmlänningarna som inte är betäckta så han är snart klar med jobbet.

Grattis 8-åringarna!

Åtta år har gått sen Anna och Flaxa dundrade in här i huset 🙂
Hösten-09 blev väldigt spännande, förhoppningsfull och vi hade så roligt. De sex valparna som föddes 4/11 var helt ljuvliga, precis som valpar ska vara, och valpköparna stod på kö.
Anna lockade mig att köpa både systemkamera och Appleprodukter. Jag blev därmed en av de första i bekantskapskretsen att skaffa iphone. Vilken utveckling det har varit sen dess!

Det som hade varit så roligt och fantastiskt med kullen skulle snart vändas till hårda prövningar. Tre av de sex valparna miste vi under tragiska omständigheter under 2010. Kim på grund av olyckshändelse medan Spot och Flicka fick epilepsi, Oj vad vi grät. Jag skulle aldrig mer föda upp valpar. Men tiden läker och nu har alla inblandade nya friska hundar vilket känns skönt. Jag har haft ytterligare två valpkullar utan problem och det är väl bara acceptera att ibland går det snett.

 


Vi gläds desto mer över de tre som fått vara friska och idagfyller 8 år!
Wick, Vide och Dee, stort grattis till er!

Väståkra Cat

Den här lilla tjejen är här på bootcamp. Hon är efter Hassel och Kim.

Väståkra Cat

Svensk Rallylydnadschampion Seglinges Wii

wick_rldch
Stort grattis till Sofia Aronsson och Seglinges Wii (Wick) som nu tar sin sjunde titel om jag räknat rätt!! LP x 3 och RLD x 3 och nu Championat! Ni är så duktiga!

Hasselvalpen Ghini

Det börjar trilla in lite rapporter om Hassels valpar och nu börjar de även synas i fårhagarna. Det här är lilla Lägdoms LamborGhini som bor hos Sari. Visst är hon läcker! Foto: Camilla Nyberg
img_7482

Seemework Jut gör debut i fårhagen 3 månader gammal

jutJut (uttalas Jatt) är 3 månader på bilden och har fullt fokus. Hon är en avkomma till Knut och Becca.

Foto: Jenny Hallström

Dubbelvinst

img_7510Märsta 21 oktober 2017 och årets sista tävlingshelg. Vi drämde till med Hassel på 1.a plats och Kelli 2.a – så glad för mina fina hundar! Det blev en jättefin tävling hos Anna Edbom som vår klubb arrangerade.

Valpar på G

Hassel har parat Snårtäppans Siri och valpar väntas förhoppningsvis vecka 50. Kontakta Kennel Workability, Ida Hörnlund om du är intresserad av valp.

Fin avslutning på säsongen

Både Kelli och Hassel lyckades vinna i Öströö i helgen som gick. Det känns verkligen som en bra punkt för säsongen. Nu har vi visserligen våra klubbtävlingar kvar de två sista helgerna i oktober så riktigt slut är det inte än.

Om jag ska summera säsongen hittills så har vi fått kämpa hårdare än vanligt och det har känts rätt motigt ibland men även några riktiga ljuspunkter.

Det började med att vi fick operera Kelli och avbryta hennes dräktighet i vintras. Operationen gick bra och hon läkte ihop som hon skulle. Jag satte igång så smått att träna henne och hon kom snabbt i kondition. Tyvärr halkade hon och drog till en muskel i ett bakben och fick vila hela maj. Nu var ju frågan om det var realistiskt få henne i form till World Trial i juli. Jag vet att det kanske var ett dåligt val att para henne samma år som stora landslagsuppdrag men det var sista chansen och Kelli är rutinerad tävlingshund så… Jag hade dessutom Hassel anmäld som reserv till World Trial och han är en god ersättare.
Jag tänkte bestämma mig efter Belgian Open vem jag skulle köra med, BO gick veckan innan. Men först åkte vi till Gotland för att få åtminstone någon tävling i kroppen innan utlandsäventyret.

img_6733Ammor Gård – Gotland
Vi var på Ammor Gård, en fantastiskt fin tävlingsplats. Kelli gick riktigt bra men vi hade inte turen med oss. Första dagen fick vi en flock som ville springa väldigt fort och jag hade bestämt mig innan att om jag fick en svår flock skulle jag bryta. Jag försökte lugna ner djuren efter hämtet men de bara fortsatte springa så fort vi vände upp i första benet så jag sa tack och så tog vi med djuren av banan. Höll tummarna för lugnare djur dag två. Och det fick vi! Kelli gjorde en jättefin runda och en bra delning. Delningsringen var farligt nära uttaget vilket jag var väl medveten om, ändå klantade jag till det och vi hann inte samla in de lämnade djuren förrän det var för sent. Så två dagar bruten tävling… inte mycket att skryta med när man ska åka på World Trial… Nåja, jag var ändå nöjd med hunden men jag förstår om folk som bara ser resultatraden undrar. Vi var förresten en sväng till västkusten, Skällåkra, i slutet april. Där bröt jag också med Kelli. Men då var det för att hon blev för trött. Även då hade jag en plan att bryta om jag såg tecken att hon inte skulle orka, det var ju första tävlingen efter operationen.
På Gotland startade även Hassel och Bernie. Bernie kom 2.a och 4.a med 1-pris och gick riktigt fint. Hassel kom bara med en dag och han fick en Dorsetkorsning med egna idéer, han gjorde ett fint jobb men det var omöjlig uppgift att få till en bra runda.

Belgium Open
img_6802Helt otroligt arrangemang med tre banor med några km mellanrum. Varje hund startade två banor per dag och så räknade man sina tre bästa resultat för att gå till final. Åsa åkte med och tävlade med Knut så det var riktigt roligt. Tyvärr inga framskjutna placeringar och i det stora hela kan man väl säga att hundarna var rätt olydiga eller hörde dåligt, bara att välja. På en av banorna fick vi till fina rundor. Hur som helst så var det väldigt bra uppladdning och jag bestämde mig för att köra med Kelli på WT. Hon hade bra kondition och mest erfarenhet så Hassel fick nöja sig med reserv.

eva_hasselkelli2017World Trial – Holland
På Kellis kvalbana var det svårt med hörbarheten, tackorna var rätt tröga och stannade för att beta så fort hunden blev lite passiv och det blev förhållandevis rätt låga poäng, åtminstone i början. Kelli överraskade med att stanna väldigt kort, något hon lagt sig till mig skulle det visa sig när jag summerar säsongen. Hon som bruka sätta full pott i utgångarna tappar nu värdefulla poäng helt i onödan. Sen gjorde hon en helt okej bana, en hyfsad delning och fålla men kass singling. Hon kom in men gick på fel djur, ja det blev helt fel…vi gjorde om. Så där slutade vår World Trial, inte fiasko men verkligen inte nåt att skryta med heller.

Kvarts-SM – Ale
Sen fanns det inga tävlingar förrän kvarts-SM, lite för många veckor emellan för min del. Jag behöver tävla kontinuerligt för att hålla fokus och känsla igång. Nu blev det många veckor med träning istället.
Luleå är väldigt långt bort  och årets resor har verkligen varit många och långa. Hassel gick iaf jättebra båda dagarna img_7093och gick vidare. Kelli gick bra första dagen men sen orkade hon inte ens hämta djuren dag två. Helt sjukt faktiskt. Jag var bergsäker på att hon, även om det var trögt och dragit, skulle komma med djuren. Nix, de hamnade i hanteringen och jag lovar det var säkert 200 m dit snett bakåt. Ja, det är bara tugga i sig, hon är inte sig lik. Jag funderade på att stryka mig till EM.

EM – Norge
Även nu stannade Kelli kort (jag har ett problem). Men sen gjorde hon en riktigt bra bana, fin delning, fålla och en bra singling. Tyvärr bedömde domarna att singlingen var utanför ringen och vi fick göra om. Jag kollade på filmen och det är på gränsen men hon håller tackan bra så själva arbetet var bra. Men SKIT också att jag skulle slarva bort den. Det hade faktimg_7106iskt räckt till final om inte… Tänk så nära det kan vara mellan succé och fiasko, det var verkligen inte mitt och Kellis år i år.

Agria Cup – Danmark
Både Kelli och Hassel gick vidare till semi dag två. I semi tog det slut redan i hämtet kan man säga. Hunden skulle ut på åkern bredvid, en stubbåker. Ingen av dem förstod vad jag menade och båda gav sig fan på att fåren var där dom stod igår. Efter många om och men (skuret) så fick jag ut dem men då var ju finalplatsen väck såklart. Här hade vi helt klart en kunskapslucka.
Fiskeboda
Hade hört så mycket gott om stället så jag ville verkligen åka dit. Hade väl egentligen behövt vila lite efter tre
intensiva helger i rad. Men det var fantastiskt bra och jag är glad att jag åkte. Hassel gick finemang och kom trea ena dagen. Kom bara med med en hund där.

SM – Kungsör
Hassel gjorde en okej bana men blev alldeles för het i närarbetet, vet inte riktigt varför men måste hålla honom lite mer i örat tror jag. Platt fall och definitivt inget landslag nästa år. Har varit med sex år i rad så det är väl dags för en paus…

Unghunds-SM – Öströö
Årets mål för Bernie. Ytterligare en för migimg_6337 ny fantastisk tävlingsplats. Bernie gjorde en fin runda och vi slutade som tvåa efter första dagen. Goda förutsättningar för en topplacering alltså. Vad händer? Jo då gör han illa sig när vi är på promenad i skogen. Jag hör hur en av hundarna skriker till men ser inte direkt vem. På kvällen förstod jag, då var han på tre ben. Bara att stryka och åka hem, så himla snopet. Var in och röntgade på måndan och det såg bra ut, förmodligen en stukad tå. Så han fick lite antiinflammatoriskt och så blir det en rejäl vila. Redan efter ett par dar var hältan borta så jag har goda förhoppningar att det inte var så allvarligt som det först såg ut.

IK2 – Öströö – igen
Ja, det låter väl tokigt att åka så långt igen men jag var på Dorper-bedömningskurs i fredags i Småland. Då var det hyfsat nära och planen var egentligen att låta Bernie köra IK2. Passa på köra på samma ställe igen. Men nu blev det ju bara gamlingarna som fick köra. Och de lyckades vinna varsin dag.

Kelli
Även om Kelli vann IK2 igår så är det nåt som fortfarande inte stämmer. Hon har egentligen inte varit tillbaks i förra årets form nån gång i år. Det kanske låter knäppt när hon nästan kvalat till EM-final, vunnit IK2 etc men jag ger mig inte. Hon är inte lika lyhörd (läs hon är olydig), hon tar inte ansvar som hon brukar. Jag menar, hon brukar kunna göra framdrivningar helt själv i stort sett. Agria Cup förra året, grymt fina hämt. SM, Rängen Cup – ja hon blev bara bättre ju längre säsongen gick. Utgångarna. Tempot. Ansvar. Ja vi har lite att jobba på helt enkelt.

 

img_7079Hassel och Bernies valpar.

Jag har träffat flera av valparna och det är verkligen roligt att få följa dem även om det mest blir på avstånd. På bilden Hassel med Meg-dotter i Ale.
Hassels 1-åringar tränar för fullt såklart. Jag har sett en del film och de ser genomgående väldigt fina ut. Någon lite het men i övrigt mycket koncentration och driv.

Bernies fem små börjar också höras av från fårhagen. Anna och Elda är här ibland och det ser jättefint ut. Har sett film på en kille, Ess, som ser helt fantastisk ut för att vara så liten. Sen träffade jag en i Öströö som var helgalen enligt ägaren, har dock inte sett den och de är inte så gamla än. Hon har nog fått nåt att bita i hehe. Ska bli spännande följa deras utveckling!
Igår var jag och ögonlyste båda grabbarna och allt såg bra ut.

Bernie vinst IK1

stskuggan_Bernie

13 aug 2017 1. Lena o Kajsa 2. Öysten o Bellman 3. Eva o Bernie

Bernie_vinstskkuggan

Stora Skuggan 12 aug 2017 1. Eva o Bernie 2.a Mia o Evve 3. Lena o Kajsa

I år har jag och Bernie tävlat en del IK1 och målet har varit att samla poäng för att få vara med på Unghunds-SM. Jag tycker han är begåvad med många goda egenskaper även om det fortfarande finns mycket att slipa på.
I lördags på Stora Skuggan höll vi ihop riktigt bra och det räckte till vinst. Vi hade ett lamm som ville springa tillbaks och en tacka som ifrågasatte honom. Dessutom en familj med barnvagn mitt i vägen i sista drivningsbenet. Bernie skötte detta mycket bra och jag är väldigt nöjd med den lille killen.
Igår, dag 2, så fick vi inte till samma harmoni i rundan men det blev ändå hyfsat och räckte till en tredjeplats. Han vill verkligen jobba och har full kontroll på djuren. Men ibland glömmer han att vi inte bara ska flytta djur, vi ska göra det rakt och fint också hehe.
Nu är IK1-tävlandet slut för Bernies del och större saker väntar. Han hamnade 8.a på årets ranking till U-SM och det är långt över mina förväntningar. Roligt att våra träningskompisar också kvalat och Lena/Kajsa hamnade 4.a, Anna/Debbie 13.e och Anna/Prime 21.a. Alla inkvalade!!