Duktiga Seglingehundar

Vi har haft många duktiga Seglingehundar ute och tävlat i lite allt möjligt under året. Jag ligger efter med rapportering och grattisar men den som väntar på nåt gott… och så får ni GÄRNA uppdatera mig med resultat och bilder så jag kan hålla hemsidan igång. Nu har jag varit på Facebook och snott lite bilder, hoppas jag får till det någorlunda rätt och rättvist.

Vi börjar med Seglinges Kjapp (Kelli-Loki) och Kenth Svartberg som dominerade våra hemmatävlingar i Alunda. Rena uppvisningen när de tog hem segern båda dagarna! Imponerande bedrift. Just att vinna vallhundstävlingar är svårt. Konkurrensen är hård och det är väldigt jämnt i toppen med små marginaler mellan vinna och försvinna. Därmed tog sig Kjapp högt upp på årets rankinglista och faktum är att bröderna Hassel och Kjapp ligger 2.a och 17.e på SM- och Agria Cup-rankingen. Jag är stolt som en tupp över den bedriften. På bilden från vänster: Domare Barbro Klingborg, Kjapp, Kenth, Sven Sognevik 2.a och Viktoria Fornander 3.a.

Det här är Seglinges Enn (Vera – Kemi Rex). Han har tillsammans med Malin Elfström hunnit debutera och tagit massor av agilitymeriter på kort tid. Jag har inte koll på alla men den här bilden är från en av vinsterna. Malins foto.
<
Ja även jag själv har gjort lite bra och det är Hassel (Kelli-Loki) som stått för den bedriften. Vi kom tvåa på IK2 i Sorunda efter duktiga Johanna och Ztill. Det kändes som en bra uppstart på året.  Vi var även femma efter Kjapp och Kenth som nämns i bilden högst upp.
I mitten augusti är det dags för ett av årets stora mål, Agria Cup där både Hassel och Kelli är inkvalade. Jag hoppas hitta nån start före det, mest för att damma lite ringrost av mig själv.

Nedan hittar vi Seglinges Lyra (Kelli-Loki) och Lydia Benson. Lyra har lyckats ta de där tre certen och tituleras numera Svensk Agilitychampion, hurra! Ja, och så Godkänd Vallhund, men det är ju gammal nyhet. Jag hade svårt hitta agilitybilder på Lyra, ja bilder överhuvudtaget. Så det fick bli två. En från vår valpkurs med Malin Elfström och en från ett klipp på Lydias Facebooksida. Tycker de är lite lika på nåt vis de där två L 😃

Seglinges Wee (Wick) kan apportera lite allt möjligt, det syns tydligt på matte Sofias bild nedan. De har hunnit med att tävla lag-SM i Rallylydnad och kom 9.a.

Nedan ser du Wicks brorsa Seglinges Vide (Flaxa-Sam). Han och matte Sandra Janson har fixat två cert i Heelwork. Gissar att de snart fixar championatet och därmed kan lägga ytterligare en titel till sin digra lista med meriter. Fotot är Sandras.


Avslutar med Seglinges Elsa (Vera-Kemi Rex) som debuterat och vunnit agility!  Matte Petra Strand har tagit bilden och det ser ut som Elsa tänker gå i mammas fotspår. Otroligt snabb agilityhund och hon ser även riktigt fin ut när hon vallar får.

Grattis 8-åringarna!

Åtta år har gått sen Anna och Flaxa dundrade in här i huset 🙂
Hösten-09 blev väldigt spännande, förhoppningsfull och vi hade så roligt. De sex valparna som föddes 4/11 var helt ljuvliga, precis som valpar ska vara, och valpköparna stod på kö.
Anna lockade mig att köpa både systemkamera och Appleprodukter. Jag blev därmed en av de första i bekantskapskretsen att skaffa iphone. Vilken utveckling det har varit sen dess!

Det som hade varit så roligt och fantastiskt med kullen skulle snart vändas till hårda prövningar. Tre av de sex valparna miste vi under tragiska omständigheter under 2010. Kim på grund av olyckshändelse medan Spot och Flicka fick epilepsi, Oj vad vi grät. Jag skulle aldrig mer föda upp valpar. Men tiden läker och nu har alla inblandade nya friska hundar vilket känns skönt. Jag har haft ytterligare två valpkullar utan problem och det är väl bara acceptera att ibland går det snett.

 


Vi gläds desto mer över de tre som fått vara friska och idagfyller 8 år!
Wick, Vide och Dee, stort grattis till er!

7 år går så fort!

Idag är det 7 år sen Flaxa valpade här hos oss, sex underbara, högt älskade små godingar.
Grattis Vide, Wick, Dee och deras ägare Sandra, Sofia och Annelie!
Även om vi inte ses så ofta är det väldigt roligt läsa/höra att ni har skoj tillsammans.

Grattis även till Flaxamamman!


Det är också 7 år sen jag blev med iPhone, systemkamera och Mac. Tusen tack Anna som öppnade en ny värld för mig! Så mycket roligare och enklare livet blev 😀

Idag är också en dag som påminner om att göra det där roliga som aldrig blir av. Tänker på tre små stjärnor som slocknade för tidigt.
Kram på er!

Vide har debuterat i heelwork!

Sandra Janson och Seglinges Vide har gett sig på ytterligare en tävlingsgren. Den här gången helwork to music HTM. Det blev en första- och andraplacering med uppflyttningspoäng. Stort grattis!
vide_heelwork
Foto: Sandra Janson

Wick 1-pris lydnadsklass Elit!

wickhead121223
LP1 LP2 LP3 RLDF Seglinges Wii ”Wick”

Idag slog de till igen, Sofia och Wick! Nu var det lydnad på agendan och det blev första 1-priset i lydnasklass Elit. Superbra jobbat, jag blir så glad att den lille Wick fungerar så fint. Grattis Sofia!!

”Världens bästa hund”

Kan man bli annat än lycklig över att läsa sånt här (kopierat från Facebook):
”Så här ser världens bästa hund ut. Så svinbra träning i dag”
wick_fia
Foto: Sofia Aronsson, matte till Seglinges Wick – som alltså är världens bästa 😀

Epilepsi

Lena Karlsson och Peter Nilsson, båda medlemmar i Svenska Vallhundsklubben, har gemensamt publicerat en studie gällande epilepsi och arvbarheten. Den finns att läsa här.

Jag tycker studien är intressant, framförallt stamträdet där man kan se kopplingar mellan olika linjer.

Huruvida det går att fastställa arvbarheten som recessiv är det alldeles för tidigt att säga idag. Däremot är det bra att vi får en plats där alla kända fall samlas och att vi kan se spridningen i ett sådant här stamträd.

Att tänka på är att de fall som visas är alla kända fall av epilepsi, det görs ingen urskiljning om det är ideopatisk epilepsi eller ep av andra orsaker. Kortfattat så är ju EP ett symptom, inte en sjukdom i sig. Den form av EP som man hoppas kunna spåra är den som kallas ideopatisk. Så läs stamträdet med viss försiktighet.
Om EP finns massor att läsa här.

Hur hanterar vi denna information?

För det första ska vi inte drabbas av panik. Stamträdet ser överväldigande ut. Men inget nytt har egentligen hänt, nu har vi fått en översikt och en liten förhoppning att så småningom kunna fastställa arvbarheten och få ett gentest. Hur lång tid det tar är omöjligt att säga idag, bara att gentekniken går framåt med hög fart. Det gäller nog framförallt att få fram pengar för forskning på detta.

Det finns några frågor jag skulle vilja ha svar på. Hur många border collie drabbas varje år? Hur stort är problemet? Hur stor är risken? Hur kan vi få reda på det?

Våra egna hundar

Om jag nu räknar enbart de hundar som lämnat sjuk avkomma som känd bärare enligt det publicerade stamträdet. Att kalla dem bärare kanske kan vara fel eftersom ingenting är fastställt. Jag väljer att göra det ändå eftersom det uppenbart finns åtminstone en sjuk avkomma. Så här ser det ut gällande våra hundar:

Sia m syskon  – pappa Fleet är känd bärare till två fall och även som far/morfar, på Fames sida finns ingen bärare tre led bakåt – Fame är troligen fri.

Knut m syskon – morfar Fleet är känd bärare. Pappa Rob är känd bärare till en drabbad och morfar till en. Robs kullsyster Dot har gett tre avkommor med ep. Finns alltså kända bärare från båda håll vilket i teorin skulle kunna ge både sjuk och bärande avkomma.
Men, eftersom ingen av 8 valpar är drabbade hittills, så kan vi kanske anta att Sia inte är bärare och därmed bör ingen kunna bli sjuk. Ingen av syskonen går i avel så linjen tar slut med denna kullen. Det finns några avkommor till Sias kullbror Bravo men såvitt jag vet har ingen av dem gått i avel och ingen är drabbad av ep.

Kelli – farfar Glen är känd bärare. Han har visserligen bara en drabbad själv men det finns flera barnbarn (uppdaterat) som är drabbade. Det finns även några sidospår bakom Kellis pappa Ben via farmor Jill. På mamma Inz sida (Fames halvsyster) finns ingen känd bärare tre led bakåt, så Inz är troligen fri.

Hassel m syskon – farfar Rob (Knuts pappa) är känd bärare (se Knut). Hassels pappa Loki har många avkommor och hittills ingen drabbad. Lokis mamma har ingen känd bärare i stamtavlan. Detta kan möjligen indikera att Loki är fri (låt oss hoppas!). Kelli (se ovan). Det känns inte som vår kull är någon högrisk. Däremot bör vi vänta tills hundarna är över 3 år innan de används i avel (om det skulle bli aktuellt).

Flaxakullen (Sam-Daphne)
Ja som de flesta känner till fick vi två ep-fall i kullen med inlånade tiken, Anna Mullers Flaxa (Daphne).
Spot och Flicka avlivades första året. Väldigt tragiskt.
Före parningen fanns inget som indikerade en sådan risk. Idag vet vi såklart att Sam och Flaxa är kända bärare. Sam har lämnat EP med fem olika tikar. Det finns ingen info eller koppling gällande Sams släktingar i stamträdet. Däremot finns det en del fall bakom båda Flaxas föräldrar. Flaxa och hennes avkommor ska såklart inte gå i avel mer och det har aldrig heller varit aktuellt.

Fames första kull med Svarthalls Zäta
I denna kullen föddes bla Winda som blivit stammor till kennel WindAnns.
Bakom Fame (se sia) finns ingen bärare. Däremot är Zätas mamma Wilma kullsyster till Tess som är känd bärare. Eftersom många avkommor finns efter Winda och inga kända fall så kan vi ändå hoppas på att den tiklinjen är fri.

Detta med bärare och fri kan ju snabbt ändras i takt med att folk rapporterar in fall. Men detta är vad som är officiellt och går att få reda på idag.

Hör gärna av er om ni har kompletterande info eller frågor!

Så här ser SVAKs rekommendation ut när det gäller avel och EP:

Kopierat ur RAS
”Epilepsi:
Rasklubben har sett en del fall av misstänkt ärftlig epilepsi bland border collie.
Avelsrådet AR har därför bestämt följande generella avelsstrategi:
Använd ALDRIG sjuk hund i avel.
Avelsdjur som har gett ett (1) fall av misstänkt epilepsi kan möjligtvis användas med största försiktighet i någon annan kombination. Skulle något mer fall uppstå måste hunden omedelbart tas ur avel.
Vänta ALLTID med avelsdebuten hos syskon till sjuk hund tills de är 3-4 år.
Antalet kullar bör också hållas nere.
I kullar där fler än en valp drabbats ska syskonen inte användas alls.
Avkommor till hundar som givit flera epilepsifall i olika kombinationer bör användas försiktigt i avel, även då de endast är halvsyskon till drabbade.
Det innebär:
Vänta med avelsdebuten tills de är 3-4 år och håll nere antalet kullar, inga avelsmatadorer!
Fortsätt att rapportera förekomsten av krampanfall.

Målsättning:
Att minimera mörkertalet av sjuka hundar, kartlägga arvsgången och minska förekomsten i rasen. Tillvägagångssätt: Genom information öka kunskapen om sjukdomen och vikten av att rapportera den.
Sprida SVaK:s gällande avelsrekommendationer avseende sjukdomen.
Redovisa kunskap kring verifierade fall i klubbens tidning och på hemsidan. Ta hjälp av genetiker för att utröna arvsgången.”

Årets Hund i Knivsta BK – hela SEX titlar till Seglinge-hundar!

Ja det är helt otroligt vad duktiga de är!

Sofia Aronsson och Seglinges Wick tog hela FEM Årets Hund-titlar på Knivsta BK.  Anna har skrivit så fint på sin hemsida, läs!

Foto: Anna Müller www.pudelbus.com
Foto: Anna Müller www.pudelbus.com

Dessutom tog Petra Strand och Seglinges Vera hem titeln Årets Hund i agilityklass 1. Dessutom är både Årets Hund kl 2 Jett och kl 3 Nick ättlingar till vår gamla Fame. Jätteroligt!
Grattis alla inblandade!

Jag har lånat ett Youtubeklipp på Petras hemsida från en av Veras agilityvinster (jag fick leta länge för det var väldigt mycket vallningsbilder 🙂 )!

Wick och Kate!

kate_ninnie_delning_ew
Bilden kommer från en tidigare tävling. Foto EW

Ninnie Lindvall och Seglinges Kate tog 1-pris IK1 i Norrvissjö idag. 86 poäng kammade de hem. Många grattis!

wick_rallyrosett
Seglinges Wick med fin rosett. Foto: Sofia Aronsson

Sofia Aronsson och Seglinges Wii ”Wick” skriver så här på Facebook idag:
”Wick kan numera titulera sig LP1 LP2 LP3 RLDF Seglinges Wii efter att ha skrapat ihop 93p i fortsättningsklass i dag. Därmed uppflyttad till avanceradklass”
Grattis!

Solskenshistoria om Wicks öga!

Seglinges Wii (Wick) hade en ovanlig missbildning på vänster öga när han ögonlystes före leverans vintern 09-10. Lenticonus. Prognosen var oviss och beskedet var alltifrån att det kunde växa bort till att han kunde förlora ögat.
Han kunde såklart inte säljas utan blev i stället placerad hos fodervärd.
När Wick var 1 år kollade Helena upp hans öga och det konstaterades att han utvecklat katarakt (grå starr) och var blind på vänster öga. Trist såklart men ändå positivt att det inte krävdes någon kirurgi och en hund kan ju leva fullt normalt med ett friskt öga. Katarakt är tydligen en vanlig bieffekt av Lenticonus.
Därefter var det ingen som direkt ifrågasatte synen på det ögat förrän han som 3-åring av andra orsaker omplacerades till Sofia.

När jag hade honom här några veckor innan omplaceringen så noterade jag att hans vänstra öga hade blivit lite ljusare men tänkte inte mer på det. En gång blind alltid blind liksom.

Men det dröjde inte många veckor förrän Sofia hörde av sig och ifrågasatte om han verkligen var helt blind på det där ögat. Efter att hon gjort flera tester kunde vi konstatera att han faktiskt hade någon form av syn. Han kunde tex. se och hämta en rullande boll med det friska ögat täckt.

För ett par veckor sedan så tog Sofia honom till veterinär Eva Hertil igen (det var hon som hade undersökt honom tidigare) och Eva kunde konstatera att den katarakt som gjort honom blind hade gått tillbaka. Något som är mycket ovanligt. Det fanns lite kvar men de kunde konstatera att han hade någon form av syn på ögat!

Hurra! Fina härliga Wick!

Wick 2014!

Wick 9 veckor

Wick 6 månader

wickhead_1ar
Wick 1 år

wickhead121223
Wick 3 år

Bilderna är delvis lånade från Annas hemsida där hon har en jättefin översikt på alla valparnas utveckling samt från Sofias hemsida. På Annas översikt kan man se att något händer mellan 10 och 12 veckor då det vänstra ögat blir mörkt.

LP2 Seglinges Wii

De har gjort det igen!

Sofia och Wick vann lydnadsklass 2 igår på fina 192 poäng! Därmed kan ytterligare en titel läggas till namnet! Jätteroligt och stort grattis till Sofia!!!

vick_lp2

LP1 Seglinges Wii

wick_lp1
Igår tog Sofia och Wick sitt tredje förstapris i lydnadsklass 1. Fina 192 poäng blev det! Därmed fick de titeln LP1 och jag undrar om det inte är Seglinges första LP-hund?
Så himla roligt! Vem kunde tro det för lite drygt ett år sen?!
Stort GRATTIS till duktiga Sofia!
Bilden är Sofias och hämtad från min Facebookvägg 🙂

Kolla vilken fin svit!

wick_lydnadsresultat

Vi tränar och rehabbar vidare och det går bra!!!

20130106-150947.jpg
Sia drar mig på skidor

Idag har det varit fantastiskt fint väder med sol och nån grad kallt. En hård skare som håller både för hundar och folk.

Ronkvistarna var här en sväng så vi vädrade både skoter och skidor som vanligt. Barnen älskar skoteråkandet och Vendela var överlycklig att få köra lite med Stefan.

Anna och jag åkte lite skidor (med betoning på lite). Det gled bra men var halt i sidled på skaren. Sia fick prova att dra oss en sväng. Hon är rolig den hunden, vägrade dra Anna men går helt ok med mig. Hon är liksom mattes flicka hon.
Jag måste erkänna att jag är feg när det gäller skidor och drag. När det går fort så är jag rädd ramla och slå ihjäl mig. Och när det gäller hundarna är jag rädd köra dem för hårt så de skadar sig. Alltså kör jag försiktigt helt enkelt. Hoppas vädret håller i sig nu så det kan bli lite kontinuitet i detta och jag kan utöka tiden.

När de åkt hem fick Hassel gå en liten vända efter fåren i 25.an. Han är ju bara fem månader så det är för tidigt att tänka i termen träning. Han samlar på goda erfarenheter kan man säga. Jag gillar honom jättemycket. Han har jättefin attityd till djuren och jag längtar till vi kan börja träna på riktigt!

Sen tog jag en sväng själv med skotern och de tre tävlingshundarna. Fem km i hyfsat tempo med blandad trav och galopp. Jag är försiktig även med skoteråkningen eftersom både Kelli och Knut är under uppbyggnad efter skada.

20130106-150938.jpg
Knut sträcker ut

Observera att jag skrev efter skada… Peppar peppar så ser båda jättefina ut nu. Knut sträcker ut fint i både trav och galopp och har inte haft några bakslag på träningen hittills. Han var med och simmade i onsdags och även det tålde han. Så medan professorn i Schweiz, neurolog och veterinär på Ultuna kliar sig i huvudet gällande vad Knuts magnetröntgen egentligen visade så mår Knut prima. Jag ska väl inte slå mig alltför mycket för bröstet men nog är det märkligt! Vad ska man tro egentligen?!

Kellis tå verkar äntligen börja stabilisera sig. Nu tränar hon för fullt med bandage och har börjat lite försiktig träning utan. Med träning menar jag springa, vara lös, pulsa, simma, gymboll etc. Fårträning funkar inte eftersom det är för dåligt underlag. Fåren med sina spetsiga klövar trampar igenom skaren och där det är upptrampat blir det för halt.

Wick flyttade på nyårsafton till Sofia på prov. Jag hoppas det funkar och att han får stanna där, det har börjat fint i alla fall.

Wick har flyttat in för tillfället…


Seglinges Wick har kommit tillbaks hit och jag ska försöka hitta ett nytt hem åt honom. Han är en glad, go, snäll och väluppfostrad kille. Jag ska kolla av hans status vad gäller hälsa och träning innan jag kan bedöma vilken sorts hem som är lämpligast för honom.
Den som är intresserad kan kontakta mig för mer info.


Pigg och glad Wick!

3 år idag!

Idag fyller de tre Flaxa-valparna Wii (Wick), Dee och Vide 3 år!

Hoppas ni får nåt extra gott idag!

De tre snygga charmtrollen har en egen banner som syns här ovanför, vänta en stund så tonas den fram.