Äntligen är det dax och vi åker till Melbourne. Tobbe ska köra ett par lopp där nere samt vara med och promota ett nytt storlopp. Det ska bli så himla roligt! Tack pappa och Maj för att ni bor här hos oss när vi är borta!
Jag har väckt liv i mitt Twitterkonto, tänkte ha ett enkelt sätt att skicka lite meddelanden. De syns här i högerkolumnen.
När vi kommer hem hoppas jag det ser ut så här, spirande vårgräs och vallningsmöjligheter!
Idag var det äntligen dags att överlämna Ankis 60-årspresent. Hon smet ju till Kenya på safari på födelsedagen… wow vad häftigt ellerhur!
Det var otroligt svårt hitta ett lämpligt tillfälle och det började dra ut på tiden så det fick bli idag mitt under agilityträningen i Väsbyhallen!
En fin vallhundstav av hassel och Åsenbagghorn och jag tyckte hon såg väldigt glad ut för den!
Grattis i efterskott Anki!
Efteråt skrev jag och Sofia papperen angående överlåtandet av Wick. Måste säga att Väsbyhallen är otroligt fin, eller Stockholms Hundsportcenter som det egentligen heter! De verkar ha tänkt på allt.
Sen blev det lite miljöträning för Hassel. Han gnällde lite över att han inte fick busa med hundarna som tränade men i det stora hela skötte han sig förstås strålande!
Idag har det varit fantastiskt fint väder med sol och nån grad kallt. En hård skare som håller både för hundar och folk.
Ronkvistarna var här en sväng så vi vädrade både skoter och skidor som vanligt. Barnen älskar skoteråkandet och Vendela var överlycklig att få köra lite med Stefan.
Anna och jag åkte lite skidor (med betoning på lite). Det gled bra men var halt i sidled på skaren. Sia fick prova att dra oss en sväng. Hon är rolig den hunden, vägrade dra Anna men går helt ok med mig. Hon är liksom mattes flicka hon.
Jag måste erkänna att jag är feg när det gäller skidor och drag. När det går fort så är jag rädd ramla och slå ihjäl mig. Och när det gäller hundarna är jag rädd köra dem för hårt så de skadar sig. Alltså kör jag försiktigt helt enkelt. Hoppas vädret håller i sig nu så det kan bli lite kontinuitet i detta och jag kan utöka tiden.
När de åkt hem fick Hassel gå en liten vända efter fåren i 25.an. Han är ju bara fem månader så det är för tidigt att tänka i termen träning. Han samlar på goda erfarenheter kan man säga. Jag gillar honom jättemycket. Han har jättefin attityd till djuren och jag längtar till vi kan börja träna på riktigt!
Sen tog jag en sväng själv med skotern och de tre tävlingshundarna. Fem km i hyfsat tempo med blandad trav och galopp. Jag är försiktig även med skoteråkningen eftersom både Kelli och Knut är under uppbyggnad efter skada.
Observera att jag skrev efter skada… Peppar peppar så ser båda jättefina ut nu. Knut sträcker ut fint i både trav och galopp och har inte haft några bakslag på träningen hittills. Han var med och simmade i onsdags och även det tålde han. Så medan professorn i Schweiz, neurolog och veterinär på Ultuna kliar sig i huvudet gällande vad Knuts magnetröntgen egentligen visade så mår Knut prima. Jag ska väl inte slå mig alltför mycket för bröstet men nog är det märkligt! Vad ska man tro egentligen?!
Kellis tå verkar äntligen börja stabilisera sig. Nu tränar hon för fullt med bandage och har börjat lite försiktig träning utan. Med träning menar jag springa, vara lös, pulsa, simma, gymboll etc. Fårträning funkar inte eftersom det är för dåligt underlag. Fåren med sina spetsiga klövar trampar igenom skaren och där det är upptrampat blir det för halt.
Wick flyttade på nyårsafton till Sofia på prov. Jag hoppas det funkar och att han får stanna där, det har börjat fint i alla fall.
