Det är så himla roligt! Vi började i onsdags kväll med första kurstillfället för Malin Elfström på Knivsta BK.
Fyra kullsyskon och tre andra hundar, cocker, mudi och pumi.
Det var teori och vi fick i läxa att bestämma oss för (förenklat) hur bråttom vi har för att bli färdiga. Vad har vi för mål (tävling) och när behöver hunden vara tävlingsklar? Vad ska hunden kunna när kursen är slut och valpen är ca 10 månader.
Kanske ska förklara att det här är en kurs med inriktning agility men tänket och många av övningarna funkar precis lika bra vad man än tänkt sig. Alla vill väl ha en följsam, kommunicerbar, motiverad hund?!
Hassels ben börjar gå väldigt fort, han bara försvinner iväg ibland och i de lägena har jag ingen kontakt alls med honom. Han känns inte som en självständig hund men det är precis som om han njuter av farten. I de lägena har jag noll inkallning.
Malin är en sån klok instruktör och sade bara på en liknande frågeställning ”då kan du inte ha honom lös”. Punkt. Jag ska alltså inte utsätta honom för inkallningssituationer där han kan ignorera mig. Så enkelt och så självklart.
Nu tränar jag på tomten, här hamnar han aldrig i det där ”se vad fort jag kan springa”. Massor av inkallningsövningar där jag kutar ifrån honom med en rolig leksak och så leker vi galet när han kommer. Nästa gång ska han få kyckling eller nåt annat supergott. Plus kallar jag in honom typ 300 gånger per dag inne, där han får mat/godis. Han är väldigt duktig kan jag säga. Inne kan jag bryta honom ur lek och andra aktiviteter.
Så idag provade jag när vi var ute och han stack iväg efter Sia (som stack iväg hemåt). Tror ni det funkade? Skit på dig matte! Nix. Han var bara inte mogen för den retningen och det var såklart (dumma mig) en alldeles för svår utmaning. Nu ska jag försöka ge honom enklare utmaningar och bygga ut svårigheten stegvis.
Jag vill verkligen försöka träna detta utan att bli arg på honom. Målet är att han ska välja att komma till mig för att han vill det, inte för att han måste. Jag vill kunna lita på att han alltid kommer. Vi får väl se ur det går med det 🙂
Lilla Goa Hassel kommer bli en stjärna! Det känner jag på mig =)
Känner igen det du skriver. Lyra har också upptäckt att det är otroligt häftigt att springa fort!
Moster Becca älskar att springa hon vill liksom sträcka ut. Jag kan stå i vår stora ekbacke och hon löper runt varv på varv. Kan få henne att bryta men samtidigt så tror jag att hon har mycket spring i benen. Dom flesta hundar vi haft hittar på nåt att valla eller jaga i den situationen men becca vill bara springa 🙂