Hassel – Sida 24 – Kennel Seglinge

4 november, 20128 januari, 2013

Hassel 14 veckor, Kelli SM-kval

Idag har vi varit i Rättvik och tävlat agility. Kellis lag skulle försöka ta sista pinnen för att kvala till SM. Och det lyckades! Vi kom 3.a i agilitylagklassen. Så himla roligt! Kelli gick askalasbra, felfritt och snabbt. Hade det varit individuellt så hade hon också kommit 3.a (efter Nick och Is) KUL!

Hassel har varit med och minglat och miljötränat. Han är en liten stjärna, så himla duktig! Inga problem att koncentrera sig i den stökiga och högljudda miljön. Ja faktum att han inte verkade bry sig ett skvatt om vad som hände därinne i körhallen. Guldgossen!
Här hemma tog han sig nya friheter – en ny värld börjar öppna sig när man kan ta sig upp en nivå …

I dagens andra lopp blev det en blygsam placering då bara Swift lyckades ta sig runt felfritt. Roligt att Cissi gick så bra också, en rivning i sista loppet och en bra tid. Kelli gick jättebra igen men jag klantade till det så hon hamnade fel sida ett hinder och disken var ett faktum. Men OJ så bra hon är!

Tyvärr hade Kelli ont i ett framben efter andra loppet och vi får väl se vad det blir av det. Nu när vi kommit hem har smärtan klingat av lite. Håll tummarna! Det räcker med en hund på sjuklistan!

3 november, 2012

Hassel har börjat på kurs

Det är så himla roligt! Vi började i onsdags kväll med första kurstillfället för Malin Elfström på Knivsta BK.
Fyra kullsyskon och tre andra hundar, cocker, mudi och pumi.

Det var teori och vi fick i läxa att bestämma oss för (förenklat) hur bråttom vi har för att bli färdiga. Vad har vi för mål (tävling) och när behöver hunden vara tävlingsklar? Vad ska hunden kunna när kursen är slut och valpen är ca 10 månader.

Kanske ska förklara att det här är en kurs med inriktning agility men tänket och många av övningarna funkar precis lika bra vad man än tänkt sig. Alla vill väl ha en följsam, kommunicerbar, motiverad hund?!

Hassels ben börjar gå väldigt fort, han bara försvinner iväg ibland och i de lägena har jag ingen kontakt alls med honom. Han känns inte som en självständig hund men det är precis som om han njuter av farten. I de lägena har jag noll inkallning.

Malin är en sån klok instruktör och sade bara på en liknande frågeställning ”då kan du inte ha honom lös”. Punkt. Jag ska alltså inte utsätta honom för inkallningssituationer där han kan ignorera mig. Så enkelt och så självklart.

Nu tränar jag på tomten, här hamnar han aldrig i det där ”se vad fort jag kan springa”. Massor av inkallningsövningar där jag kutar ifrån honom med en rolig leksak och så leker vi galet när han kommer. Nästa gång ska han få kyckling eller nåt annat supergott. Plus kallar jag in honom typ 300 gånger per dag inne, där han får mat/godis. Han är väldigt duktig kan jag säga. Inne kan jag bryta honom ur lek och andra aktiviteter.
Så idag provade jag när vi var ute och han stack iväg efter Sia (som stack iväg hemåt). Tror ni det funkade? Skit på dig matte! Nix. Han var bara inte mogen för den retningen och det var såklart (dumma mig) en alldeles för svår utmaning. Nu ska jag försöka ge honom enklare utmaningar och bygga ut svårigheten stegvis.
Jag vill verkligen försöka träna detta utan att bli arg på honom. Målet är att han ska välja att komma till mig för att han vill det, inte för att han måste. Jag vill kunna lita på att han alltid kommer. Vi får väl se ur det går med det 🙂

2 november, 20128 januari, 2013

Hassels första ”vallningslektion”

Här är vårt första lilla pass i 25.an. Före detta har Hassel inte brytt sig så mycket om fåren. Han har skuttat lite emot dem som om de vore några roliga lekkamrater men inte vallat.
Nu plötsligt ”ser” han dem och direkt vi kom innanför grinden började han smyga längs staketet, smakar några fårpluttar, tar lite försiktig kontroll mot staketet. Små glimtar av fina saker. Det är så himla roligt och spännande se vad det är för liten vallhund man har fått.