Vi vässar formen…

Sista ”riktiga”  träningspasset före SM. Vi ska göra nåt kul, men kort torsdag fredag har jag tänkt.

Vi träffades i sm-gruppen och skulle köra en kontaktfältsbana, träna starter samt nåt snabbt-och-kul. Belöna mycket och nåt enkelt så vi skulle få känna oss duktiga.
Kontaktfältsbanan blev väl inte så jättenkel men hyfsat ok iaf. Det får ju inte bli f ö r lätt … hrm.
Jag började med Ettan och mina nya fotbollsskor. Det blev skithalt – jag bara gled omkring på dobbarna och vågade inte springa (med tanke på skadan, som är bättre men inte helt ok). Följden blev att hon hoppade balansen båda gångerna. Våra kontaktfält bygger på att jag springer för fullt och gärna ÖKAR på nedfarten – vilket var omöjligt med dom skorna.  Körde en gång till barfota och då gick det utmärkt. Inte så jättesnabbt men ok. Blir till att springa i dom gamla dojorna i alla fall… 
Med Fame körde jag upplopp mot utlagd belöning som avslutning på banan och det fungerade väl ganska bra. Hon har tyvärr förlorat en del av sitt fina upploppssläpp och det hinner jag inte ta tillbaka till helgen. Får veva upp benen på mig själv i stället…  Tur kanske att hon är lite påverkad av värmen och springer lite lagom fort.
Sen körde vi en startbana (som inte blev nån startbana utan snarare upplopp)… slalom och fyra hinder rakt fram. Hur svårt kan en sån kombination bli??? APSVÅR. Vi körde en högerslalom och sen 90 grader vänster mot hopp, däck, långhopp, hopp (som stod på helt rak linje). Mellan alla hinder, på båda sidorna låg det tunnlar och balanshinder. Mellan långhoppet och hoppet såg man öppningen på platten till vänster och en kort tunnel till höger och ALLA hundar vek av och diskade sig innan sista hoppet  Det var verkligen skitsvårt att få dom springa rakt fram, skitsvårt att se vad dom bjöd på, skitsvårt att korrigera om dom bjöd fel. Trots att jag körde med godisskål så valde Fame platten. Så det blev till att backchaina som en gröngöling ett hinder i taget och till slut så fick vi väl till det. Men…

Sen var vi så trötta i värmen att ingen orkade köra snabbt-och-kul-bana.

Kändes ändå som en skön träning. Lugn och avslappnad i trevligt sällskap. 

I kväll var det sista gången på grundkursen hos Vilja, där jag är hjälpinstruktör. Det var jättekul att se hur alla hundar har gått framåt. Hur olika dom är. Hur olika mycket dom har med sig i generna. Mycket intressant!
Två av kursdeltagarna har får som inte är invallade. Jag lovade försöka samla ihop några som är intresserade valla på nya får och åka dit inom närmaste tiden. Hör av er om ni är intresserade haka på! Dom bor i Alunda-trakten.