… mot Skåne o Gryt

Idag fyller Torbjörn år (52) vilket (inte) firas i lugn o ro här hemma.

För övrigt är min dag späckad med ”bli klar grejer” inför att vara borta i nästan 2 veckor! Började med att dammsuga o torka alla golven. Som Anita skrev, hur kul är det att komma hem till dammråttor?

Sen är det skrivbordshögen som måste elimineras – lär bli nattarbete för o hinna det. Har uppenbarligen prioriterat lite fel senaste dagarna (läs varit ute).

Packa. Kläderna är iaf rena – alltid en god start. Eftersom jag åker ensam (snyft) så behöver jag inte direkt ransonera packningen – kommer väl som vanligt se ut som jag ska flytta när jag drar iväg. Men, vi konstaterade för ett tag sen att man har lika mycket med sig för en helg som för två veckor. Nästan. Det är ju samma grejer som ska med – åtminstone om man ska tävla. Och nu ska jag även göra årets första vallningstävling vilket kräver ett par extra saker att packa. Vallstav, visselpipa – inte särskilt skrymmande men bara måste med. Åtminstone pipan.

Komma ihåg blommorna…

Hinna träna – det blir ett vallningspass vid 5-tiden samt tänkte jag hinna med lite agility här hemma. Det är så varmt så det blir bara nåt kort för Busy o Ettan. Förresten så var Busy helt galen i gårkväll. Spontankampade med mina strumpor – vet inte vad det tog åt henne. Så har hon inte gjort på väääldigt länge men det var väldigt kul och välkommet initiativ! Hon mår helt klart bättre än på länge – vad det nu beror på.

 

25.an

Idag blir det vallning i 25.an. Kl 9 kommer Anna-Karin och Bravo och kl 17 kommer Malin och Swift.

Igår skiljde jag ut 6 lamm som går kvar i den hagen, som får bli träningsgrupp ett tag. Övriga lamm går i nya hagen runt vårt hus, fast jag misstänker att dom kommer krypa in till Kännet… vi får väl se hur mkt respekt dom har för elen.

Ja, tänk att Busy blev en phalene (uttalas falänn, eller nåt ditåt)  Öronen hänger ganska stadigt och det är bara när hon tittar väldigt uppåt eller när det blåser som öronen står upp.

Gullig va?

 

Vallningskurs

Har varit på vallningskurs idag för Egil Syversbråten från Norge. Med Sia. Hos Ingela på Labbo.

Sia var lugnare än jag väntat mig. Hon brukar bli het när hon kommer bort på nya får. Men, det kanske berodde på att vi fick börja i en mindre hage och att djuren var rätt lugna.
Egil tyckte jag skulle:

  • Fila mer på ”lugn”-kommandot i drivningarna
  • Fila på hennes starter så hon börjar lugnare
  • Vara noga med att alltid stoppa henne när hon precis satt igång djuren (eftersom hon gärna hakar på och allting går för fort)
  • Låta henne fösa/fråndriva utan flankkommandon, så hon får stadga i att balansera själv

Allt detta har jag tränat en hel del redan och det går åt rätt håll.

Sen fick jag ett bra tips om hur jag ska få henne att hålla ut bättre i upptaget. Hon har väldigt fina utgångar men vill gärna snika in lite när hon kommer upp i balans. Tyvärr inlärt pga förra årets springiga tackor (dom är bättre i år).
Jag skulle be henne ”gå bort” när jag tror att hon strax kommer snäva in (dvs ca kl 11/13) samt (bästa tipset) även ”gå bort” i själva upptaget. JÖSSES! vilken reaktion jag fick där. Normalt så försöker man ju lägga hunden där men i stället så ropade jag gå bort – snacka om förvånad hund. Själv var jag mest förvånad att hon kunde kommandot ”gå bort” så bra – hon tog det klockrent. Inte tänkt på att jag tränat det så noga…
Sen avslutade vi med en jättefin utgång där hon nästan blev för vid i stället… Så nu gäller det att hålla sig nånstans där i gränslandet så hon inte försvinner.
Känns bra att ha ett verktyg som fungerar. För när hon gör utgången med bra djup så orkar hon ta kommandon mycket bättre. Vilke förstås gör att allting fungerar så mycket bättre.

Lena o Skorpan var också med på kursen. Tyvärr så klev Egil in och coachade Lena genom att börja ryta Time (lugn). Vilket gjorde att Skorpan blev jätteosäker. Hon har ju dåliga erfarenheter av långa män som stampar och ryar och blir väldigt låg av sånt. Men, samtidigt så måste hon ju träna på att det finns långa män… Och sista vändan så gick hon jättebra, trots att Egil stod bredvid Lena.
—–

I går kväll och nu i kväll så har jag och Busy bustränat agility. Pipkräftan är jätterolig nu och hon springer som satan här hemma. Det var väl attan också om jag inte ska få henne att springa så på tävling också… hon kan ju! Slalomen går i 120 – inte alltid rätt men vi ligger väl på ca 4 rätt av 5.

 

Duktiga avkommor

Måste skriva lite innan jag kastar mig i duschen före Boråsresan. Har haft flera av Fames barn här senaste veckan på vallträning. Och dom är SÅÅ himla duktiga så man blir sådär alldeles proppstolt.

Fame in action. Foto: www.anitaaxelsson.se

Toni och Anita kom hit förra veckan och var hund- och fårvakter medan vi var i Milano (tack igen!!!) så dom har verkligen haft intensivträning ett tag nu. Och vilket resultat! Toni har lite kvar att fila på utgången men för övrigt är hon klar för LP. Hon behöver öppna upp lite mer på cirkeln och jag tror inte Anita behöver jobba så mycket på det, det kommer hon göra av sig själv när hon får jobba fler gånger på stora ytor. Kom ihåg hjälpa henne starta bra! Drivning, fösning, fålla in – funkar hur bra som helst!

Toni in action. Foto: www.anitaaxelsson.se

Troll och Hedvig o Peter har hälsat på och bott här några dagar.  Troll har utvecklats enormt och ligger ungefär på samma nivå som Toni. Dom påminner ganska mycket om varann i sättet att valla. Lugnt och mjukt med bra koncentration. Samma där, kom ihåg ge honom fina starter! Även Troll fick prova att hämta och det funkade bra. Han kan nog ganska snart utöka avståndet till cirkeln. Duktiga ni är!!!

Tyvärr glömde vi bort att fotografera och kom på det först idag. Så det blev ”bara” tre hundar som fastnade på bild (ja och så en del smått..)

Sia börjar så smått hitta tillbaks till höstens form. Hon är lite osäker i fråndrivning när hon kommer långt bort men det är ju helt normalt. För övrigt är hon lite för het så jag ska träna mycket med att fösa i lina nu.

Skorpan och Lena har också varit här ett par gånger. Skorpan är väldigt djurvan och är en färdig jätteduktig ”hemmahund” . Nu behöver Lena bara slipa på lite detaljer, få ner farten lite, så är hon snart redo för att tävla också. Hon är den i hela kullen som är minst, snabbast och har mest koncentration och stil. Är säkert därmed även den som är en av de svåraste att träna. Men hon gör aldrig något fult som att bita oprovocerat.
Enligt en ”känd instruktör” är hon Fleets bästa avkomma (det ni!).

Bravo och Anna-Karin har varit här ett par gånger. Dom har kört fast lite i vår och har ett par knutar som måste lösas upp. Bravo är förarvek och blir väldigt osäker om matte blir irriterad. Jag tycker vi lyckades lösa upp det lite genom att  1/inte bli irriterad vad han än gjorde (och han gör inget fult, snarare tvärtom) 2/ inte krusidulla så mycket innan han fick börja jobba, mer bara låta honom sticka iväg och bara lägga på ett vänster/höger så han fick hämta, plus 3/ att Anna-Karin fick vara mer aktiv och samarbeta med honom.
När han fungerar ser han otroligt läcker ut. Han fungerar jättebra hemma på deras egna djur men, som sagt, blir han osäker när han kommer bort.  Han kan en massa bra saker och bara knuten löser sig så är han väldigt långt kommen.

Winda och Ann körde en repa i 25.an, Windas första träning efter valpningen. Het som en spis förstås – inte oväntat. Hon har ju ”bara” arbetsvallat i vinter och på det är hon riktigt duktig. Hon behöver tas ner på jorden lite för att tävlingsträning ska fungera och när Ann lade lite mer press på henne så kom de rätta sidorna fram och hon ser jättefin ut. Ska bli kul se henne på internationella banor i höst!

Swift och Malin har också varit här ett par ggr och han var lite ivrig i början. Det är verkligen roligt att se hur snabbt som kommer in i det efter ett långt uppehåll. Han är, liksom Sia, snart tillbaks till senhöstens fina form (då var i stort sett startklar). Han behöver få ner tempot lite (känner vi igen det?) – för övrigt ser det jättefint ut.  Han har väldigt mycket balans i sig och skulle nog aldrig tappa ett får.

NI ÄR SÅÅ HIMLA DUKTIGA ALLIHOP!!! (ni som inte var här är också duktiga och jag vet att ni tränar på duktigt på egna håll! Ska bli kul att se er också framöver!)

 

Vi vässar formen…

Sista ”riktiga”  träningspasset före SM. Vi ska göra nåt kul, men kort torsdag fredag har jag tänkt.

Vi träffades i sm-gruppen och skulle köra en kontaktfältsbana, träna starter samt nåt snabbt-och-kul. Belöna mycket och nåt enkelt så vi skulle få känna oss duktiga.
Kontaktfältsbanan blev väl inte så jättenkel men hyfsat ok iaf. Det får ju inte bli f ö r lätt … hrm.
Jag började med Ettan och mina nya fotbollsskor. Det blev skithalt – jag bara gled omkring på dobbarna och vågade inte springa (med tanke på skadan, som är bättre men inte helt ok). Följden blev att hon hoppade balansen båda gångerna. Våra kontaktfält bygger på att jag springer för fullt och gärna ÖKAR på nedfarten – vilket var omöjligt med dom skorna.  Körde en gång till barfota och då gick det utmärkt. Inte så jättesnabbt men ok. Blir till att springa i dom gamla dojorna i alla fall… 
Med Fame körde jag upplopp mot utlagd belöning som avslutning på banan och det fungerade väl ganska bra. Hon har tyvärr förlorat en del av sitt fina upploppssläpp och det hinner jag inte ta tillbaka till helgen. Får veva upp benen på mig själv i stället…  Tur kanske att hon är lite påverkad av värmen och springer lite lagom fort.
Sen körde vi en startbana (som inte blev nån startbana utan snarare upplopp)… slalom och fyra hinder rakt fram. Hur svårt kan en sån kombination bli??? APSVÅR. Vi körde en högerslalom och sen 90 grader vänster mot hopp, däck, långhopp, hopp (som stod på helt rak linje). Mellan alla hinder, på båda sidorna låg det tunnlar och balanshinder. Mellan långhoppet och hoppet såg man öppningen på platten till vänster och en kort tunnel till höger och ALLA hundar vek av och diskade sig innan sista hoppet  Det var verkligen skitsvårt att få dom springa rakt fram, skitsvårt att se vad dom bjöd på, skitsvårt att korrigera om dom bjöd fel. Trots att jag körde med godisskål så valde Fame platten. Så det blev till att backchaina som en gröngöling ett hinder i taget och till slut så fick vi väl till det. Men…

Sen var vi så trötta i värmen att ingen orkade köra snabbt-och-kul-bana.

Kändes ändå som en skön träning. Lugn och avslappnad i trevligt sällskap. 

I kväll var det sista gången på grundkursen hos Vilja, där jag är hjälpinstruktör. Det var jättekul att se hur alla hundar har gått framåt. Hur olika dom är. Hur olika mycket dom har med sig i generna. Mycket intressant!
Två av kursdeltagarna har får som inte är invallade. Jag lovade försöka samla ihop några som är intresserade valla på nya får och åka dit inom närmaste tiden. Hör av er om ni är intresserade haka på! Dom bor i Alunda-trakten.