Min fina tavla!

Nu har jag fått utskriften på det som ska bli en tavla på kontoret. Duktiga Malin Johansson har tecknat. Kolla in Malins sida, där finns massor av härliga teckningar.

” Hur gick det? Referat tack! ”

Anja skriver i kommentar på Facebook, med anledning av min vallningstur till Storvreta igår 🙂
” Hur gick det? Referat tack! ”

OK – här kommer en rapport …

Lena har fantastiska träningsmöjligheter i Storvreta, massor av tackor som inte är betäckta. Finull som är lite tröga (!) och gärna vill springa hem om de får läge för det. Det är en promenad från fårhuset och ut på vallen där vi tränar, förresten det fårhuset är det finaste jag sett. Helt nybyggt och med fiffiga boxsystem och utfodringsrännor.  De fodrar med nån slags ”spetsat” hösilage i olika kvalitet beroende på tillväxtbehov. Proffsigt. Har ingen bild på fårhuset men här kommer när Knut ligger och tittar på när Lena och Lovis kommer med fåren. De byggnader man ser är inte fårhuset.

Knut fick göra ett par utgångar och jag tycker han förbättrat sig. Ska bli väldigt spännande se om han gör lika fint i skarpa lägen också. Han känns fin helt enkelt.

Kelli nöter på med sina fråndrivningar och det går bättre och bättre. Hon vill gärna hänga lite på vänsterflanken så jag får styra tillbaks henne då och då. Vill minnas att Knut gjorde likadant när han var ung. Det som är radikalt bättre är att hon INTE strävar efter att ta tillbaks dem till mig hela tiden.
Vi tränar även på delningar där hon blivit lite osäker. Känns som att det var tur, de fina delningar vi fick till i höstas. Bara att backa bandet och grundträna bättre. Hört det förut?

Flytta tröga tackor
Tackorna blir lite tröga i vissa lägen och utmanar hundarna. Det som är kul är att Kelli inte alls blir ifrågasatt på samma sätt som Knut. Hon blir visserligen lite osäker när de ställer upp sig och lägger sig. Men när jag manar på henne med ”Get Up” (framåtkommando) så flyttar hon fåren lätt. Hon har dock en tendens att välja bort den dumma tackan och trycka på de andra i stället. Ofta är den taktiken rätt lönsam för går de andra så följer ofta den dumma med. Men nu tränar jag på att hon även ska koncentrera sig på den ”dumma”. När hon gör det så lyckas hon direkt och jag hoppas det blir bonuskänsla för henne så att hon inser att hon är en rätt stark hund.
Knut har inte alls lika lätt med trögisarna när de ställer upp sig. Med honom tränar jag på att vara tålmodig och ge tackan utrymme. Han har ju lärt sig (av mig) att ta till tänderna ibland och tyvärr drog han snabbt slutsatsen att det går lättare att bita dom lite i stället för att vara tålmodig och trycka. Så det tränar vi på nu, att flytta tröga får utan att bita. Det går också bättre men det är en balansgång. Lägger jag mig i för mycket så blir han för passiv och då ”vinner” tackan. Det gäller få honom fortsätta trycka utan att hamna för nära. Rolig träning tycker jag!

Lena tränar med Lovis och lilla Mira. Tänk vad tiden går fort, Mira är redan ute och hämtar på långa håll och gör fina saker.  Här är en bild när Knut har ställt ut och ligger och kollar när Lena och Mira hämtar.

Här är en bild på lilla Kelpin som nu heter Rock. Han är 6 månader och söker en fodervärd, himla gullig är han!

Och som avslutning en skärmdump från när jag fick till ett rekordord på Wordfeud. 1228 poäng!!!

Sia skriker varje gång vi går ut genom ytterdörren. Hon är galet understimulerad och mår lite onödigt bra så här 6 dagar efter operationen. Dröjer minst en vecka till innan hon får några roligare promenader, stackarn. Hon har iaf blivit expert på att ta sig fram överallt med tratten. Kragen rök eftersom hon kom åt att slicka på såret med den.

Till sist så är jag lite orolig för Kellis hoppsasteg. I torsdags var vi på agilitykurs och det blev väldigt mycket hoppande. I fredags var hoppsastegen fler än vanligt. Jag hittar dock inget precist ont nånstans, kanske lite stel i höftböjaren men om det är muskelskada då borde hon väl vara halt ur vila? Hon är inte alls halt, belastar båda bak lika. Det är med ojämna mellanrum som de där hoppsastegen kommer, som att hon inte vill sätta tassarna i marken, drar liksom upp benet under sig. För den delen även det andra bakbenet ibland. Nu ska hon få vila i koppel några dagar så får vi se om det blir nån skillnad. Kan väl vara träningsvärk också…?

Nöjd med referatet?

Glad Midsommar!


Har precis kommit in med en liten bukett midsommarblommor, det växer blåklockor, prästkragar och rödklöver precis utanför dörren! Vi blir hemma den här gången och det känns jätteskönt att få några dagar i lugn och ro. I morgon kommer Ann och Anita och det blir god mat, o dryck förstås, kanske lite vallning och sen ska jag och Tobbe utmana dem i spel tror jag… 😉

Tänk att det redan är midsommar!

Jag önskar er alla en trevlig, ljus och rolig helg!