Kellis valpar 4 månader

När jag skriver Kellis valpar, eller säger det, så tänker jag ofta Kellis hjältar och ler för mig själv. Oavsett vad de små stjärnorna kommer prestera i sina liv så är de våra små hjältar, ellerhur!

Hassels bästa promenadkompis är Sia (bilden). Han följer henne som en liten skugga. Hon är bra för hon tar det ganska lugnt. Jag vill ju inte att han ska springa som en dåre med de små benen. Som börjar bli ganska långa (och snabba!).

Hassel är en väldigt lättsam valp, väldigt cool och har lätt för att koppla av. Han har tappat många framtänder och de nya har vuxit ut rätt ordentligt. Han ligger tydligen före syskonen på den fronten har jag förstått. Ponyo och Kjapp var här häromdagen och de hade inte fällt tänder än, jo kanske nån enstaka bara.

Hassel gillar att tugga på saker. Alla skor står därför på toaletten. Jag orkar inte ta den striden så det är bekvämast avstå problemet. När ja märker att han är på tugghumör brukar jag ge honom ett litet tuggben. Då blir han nöjd och glömmer helt bort att det finns andra saker att tugga på. Kontorsstolar till exempel…
Han älskar att leka med allt och alla. Kampar gärna och kan bli lite väl vild så jag tar det lite lugnt med kampen. Han har precis som Kelli haft lätt för att förstå det här med loss, vänta på varsågod och komma tillbaks med leksaken för att leka. Gulliga hund!

Hassel är jättetänd på att valla och häromdan, när Ponyo och Kjapp var här, fick jag nästan nypa mig i armen. Han gick som en dröm efter fåren. Hade långlinan på och var i 25.an. Han kopplar på eye och stil direkt han får kontakt med fåren. Smyger emot dem fint och stannar själv när han låst dem i hörnet. Jag fick honom att bryta och gå med mig på en flank för att ta ut dem. Då rusade de iväg lite och jag lät honom hänga på, släppte ut linan ordentligt. Då lugnade han sig!! Direkt han fick kontakt med djuren så lugnade han sig och jag lyckades lirka så han drev dem i en fyrkant ett varv runt 25.an. Så otroligt läckert att se. När det blev stopp mot hörnet igen metade jag mig framåt till honom i linan, lyfte honom därifrån och gick ut. Jag har ju ingen inkallning i det läget och vill inte avsluta med något tjafs. SÅÅÅÅÅ glad för den lille valpen!
Nu ska jag bara hålla mig i skinnet och verkligen ransonera detta, han är ju alldeles för ung för att sätta igång nu. Kan det bli APRIL snart…!!!

När det gäller kullsyskonen så har alla träffat får nu och är tända. Det är så himla spännande och jag längtar till sommaren när vi kan börja valla på riktigt!

PS.
Om ni undrar vad jag menar med meta mig framåt i linan… Jag försöker alltid ha linan så lös att hunden inte störs av den. Jag håller alltså inte emot annat än högst tillfälligt. Lirka är ett bra uttryck för hur jag använder den. Jag lirkar lite för att få hunden förstå vad jag vill (flanka, gå långsammare etc).
När jag metade mig fram för att lyfta Hassel så hade han slak lina tills jag var framme. Jag hade dock hela tiden tag så att OM han kastat sig fram så hade jag lätt kunnat stoppa utan att det blev ett jätteryck. Gick det att förstå?

2 svar på ”Kellis valpar 4 månader”

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.