Har haft ytterligare en härlig agilityweekend i Rättviks körhall! Det är alltid lika roligt att komma dit och jag längtar redan till november (nästan…). Den här gången hade jag bara Fame och Knut med mig och det känns lite lyxigt att bara ha två hundar (jag har nog för många…). Johanna med Rally och Rejsa åkte med och det är alltid lika imponerande hur hundarna bara finner sig trots att de aldrig träffats. Rally var lite tveksam att hoppa in till mina hundar men tog mod till sig och sen var det helt lugnt hela vägen.
Jag bodde med Anita på Fyra Hästar, jag gillar verkligen det motellet! Bra pris 1540kr för två nätter inkl frukost. Bra frukostbuffe, parkera bilen utanför dörren, gångavstånd till körhallen. Sen finns det en samlingslokal där vi träffades hela Knivstagänget och åt middag på lördagkvällen.
Det var härligt att träffa ”alla” igen, det känns som att återse sin stora familj ungefär
🙂
Tävlingsmässigt uteblev resultaten för min del men jag är väldigt nöjd med hundarna! Fame behövde en hoppinne för att kvala till årets SM individuellt, detta trots att jag verkligen inte satsat för att försöka kvala. Men så här i sista minuten blev jag lite girig och ville göra ett seriöst försök. Vi gjorde två jättefina hopplopp och framförallt det igår kunde vi inte gjort nånting bättre. Men det är bara konstatera att farten inte räcker längre. Det blev placering 15 (13 pinnar) respektive 23 (34 nollor). Det hände en konstig grej på söndagen när en hinderfixare hamnade ivägen för mig och Fame så vi fick omlopp. Det sjuka var att precis innan det hindret hörde jag domarens visselsignal och trodde jag var diskad, så jag försökte aldrig skicka Fame på hindret och jag tror att det var därför hon sprang förbi det. När jag sprang så såg jag hinderfixaren så vid hindret men jag tänkte att Fame är så rutinerad så hon kommer hoppa ändå. Så jag vände mig mot domaren för att fråga varför jag blev diskad… jag tänkte att kanske hon missat sista pinnen i slalom eller sprungit utanför tunneln, ja ni vet… Och jag fick även till det i tankarna att det var därför hinderfixaren inte brydde sig, jag var ju ändå diskad… man hinner tänka en hel del på några sekunder. Det har ju liksom hänt förut att jag råkat ut för såna saker, att bli diskad utan att veta varför.
Men domaren mötte mig med orden ”Du får köra om om du vill”. Först fattade jag inte, men sen förstod jag att det var för det där med hinderfixaren. Och sen gjorde jag den pinsamma upptäckten att det var den andra banans vissling jag hört. Hur rutinerat var det?! Gud vad jag hade grämt mig om inte hinderfixaren stått där ivägen så stort tack till henne!
Här är filmen på det som blev omlopp. Självklart tror alla att jag bröt och gick fram och bad om omlopp… och ja, det hade jag säkert gjort om Fame inte hoppat hindret. Tur för mig för i omloppet körde vi nolla. Det loppet kan ni se i gårdagens blogg.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=c6MGvsMRWdE]
Här är filmen på lördagens hopplopp. En mer teknisk och rolig bana där hundarna hade svårt att hitta hinder 3.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=vCt0w51Hm4s]
Knut fick vänta ända till söndag eftermiddag innan det var hans tur. Agilityloppet kan vi glömma för där gjorde vi båda alla möjliga fel och det blev disk. I hopploppet gick han otroligt bra men in i slalom hade jag bestämt mig för att vara lite bestämd på rösten för att han skulle skärpa sig och gå rätt. Han har en förmåga att ta varannan port när han är lite överladdad (vilket han var). Tyvärr drog jag honom ur slalom i stället (mitt klantarsel). Ingen film på det eftersom mina filmare åkt hem 😉
Får och grisar
Körhallen ligger ju på en lantbruksskola och alldeles utanför finns en lösdrift får får och grisar. Lite kul att passera där och se hur mina hundar totalt ignorerar fåren medan andra har svårt få dem därifrån. Undrar om det beror på att vi är så vana vid att ha får inpå knuten här hemma? Bägge två var helt fokuserade på att bara dra in i körhallen igen. Efter lite övertalning fick jag dem att titta på fåren iaf.
Fotat och filmat med iPhone
Slutligen stort tack till mina hundvakter Tina och Karin! Ni är guld värda!
Karin har skrivit i sin blogg om sin nya erfarenhet att ha en bordercollie hemma.
Jag blev så himla glad när jag såg att hinderfixaren började greja med hindret för jag förstod att du skulle få ett omlopp. Ibland ska man ha turen på sin sida! Jättefint lopp gjorde ni, som du sa kunde ni inte gjort något bättre. Men Fame är ändå 10 år!
Tack för en trevlig helg och vilken tur du hade med omloppet 🙂
Grattis till fina lopp. Bara att säga till om du vill ha filmat – jag satt ju ändå där och bara tittade på.
Tack för erbjudandet! Jag kom på det lite för sent och hade bara iPhone med mig. Jag kollade lite snabbt om det fanns nån där som har en sån men såg ingen så då struntade jag i det. Den är rätt krånglig att filma med.